Utvecklare av drönare och smarta rovdjurskameror är några projekt som kommer att få pengar från Världsnaturfonden (WWF) för att hitta nya sätt att skydda de stora rovdjuren i Sverige.
WWF meddelar att organisationen ska dela ut 3,6 miljoner kronor till sex rovdjursprojekt som innefattar nya innovationer, forskning och spridandet av kunskap kring rovdjuren. Pengarna kommer att delas mellan forskare, länsstyrelser, organisationer, företag och stiftelser. Det är tredje året som WWF lägger medel på att stärka samexistensen mellan människa och rovdjur, skriver WWF.
– Målet med satsningen är att bidra till livskraftiga rovdjursstammar och en rovdjursförvaltning som är långsiktig och förutsägbar. Vi vill att arbetet fortsätter för att både människor och stora rovdjur ska kunna må bra och leva tillsammans, säger Benny Gäfvert, senior rovdjursexpert på WWF i ett pressmeddelande.
Flygande drönare
Det handlar bland annat om ny teknologi som hjälper ägare av tamboskap att få varningar om varg närmar sig tamdjuren och som i förlängningen ska leda till att minska oron för rovdjursangrepp, öka kontrollen och på sikt få ned antalet angrepp. Ett sådant projekt är Flex robotics som tillverkar drönare, som har beviljats 700 000 kronor av WWF. Drönartekniken använder akustiska signaler, drönare, AI och stationära kameror.
– Det känns jättespännande att jobba ihop med WWF som inspirerar oss att vidareutveckla vår teknologi. Vi vill få till ett samspel mellan stationära enheter (kameror med högtalare), drönare och AI så att tekniken kan identifiera och avleda varg i närheten av tamdjuren, säger Sara Nozkova, vd och medgrundare till Flex robotics, i pressmeddelandet.
Även ett projekt som utvecklar en ny smart åtelkamera har tilldelats medel.
– Vi jobbar med en smart kamera som kan känna igen svenska stora rovdjur på 100-150 meters håll. Det betyder att färre kameror kommer att krävas i inventeringsarbetet jämfört med vanliga åtelkameror, förklarar Fredrik Gustafsson, medgrundare till Qulinda och forskare på Linköping universitet.
Andra projekt som har fått pengar är en vetenskaplig sammanställning av den senaste forskningen kring åtgärder för att förebygga rovdjursangrepp på tamdjur, en rovdjursskola för pedagogiska besök för barn på djurparker, sammanställandet av en film om rovdjur, samt pengar till forskning kring DNA-spårning av varg.
– Vem som helst ska kunna gå in och läsa om effekterna av skadeförebyggande åtgärder som utvärderats. Förhoppningsvis kan det vara ett stöd när beslut fattas och tydliggöra var kunskapsluckorna finns. Det är viktigt att ge alla en gemensam förståelse av vad vi vet idag, säger Ann Eklund, forskare på SLU, som är med och sammanställer forskningen.
Projekten som ingår i WWF:s rovdjurssatsning
Qulindas smarta solcellsdrivna viltkamera (759 650 kronor).
Flex robotics system med drönare, kameror och AI (700 000 kronor)
Rovdjursskolan med Vildriket i Järvsö (573 000 kronor) kommer att öka kunskapen om rovdjur hos barn. Förutom fysiska lektioner, kommer även ett digitalt lektions- och arbetsmaterial tas fram där en pedagog i en djurpark ska möta skolgrupper. Från hösten 2024 till hösten 2025 genomförs minst 60 fysiska och 120 digitala lektioner.
Forskning om DNA av rovdjur på snöfria underlag (493 248 kronor) när rovdjuren sprider sig söderut. Projektet tilldelas medel för att lära sig mer om hur man kan samla in DNA från snöfria substrat som jord, stenar och löv dränkta i urin från varg och lodjur.
Korta filmer som förklarar vargens signalelement (453 550 kronor) gjorda av Grimsö forskningsstation för att allmänheten och länsstyrelser lättare ska kunna hitta trovärdig information som avgör om det faktiskt handlar om varg. Filmerna ska handla om kännetecken, signalement, spår och spillning, skillnader mellan en varg och en varglik hund och svårigheten i att skilja spår från varg och stor hund tas upp. En annan film ska visa skillnaden mellan vargspår, lodjur och järv.
Utvärdering av forskningen kring förebyggande rovdjursåtgärder (590 614 kronor). Målgrupperna är rovdjursförvaltare, forskare, intresseorganisationer och forskningsfinansiärer. Sammanställningar kommer att finnas tillgänglig på webportalen Eviwild (https://eviwild.slu.se (https://eviwild.slu.se/).
Svenska rovdjursprogrammet på WWF har möjliggjorts tack vare testamente från en privatperson med syfte att stärka bevarandet av stora rovdjur i Sverige och internationellt.
Av 15 ansökningar som kom in har sex beviljats medel från juni till årsskiftet 2025/2026.
WWF Sverige
