Bär och svamp i all ära, men naturen vimlar också av annat som går bra att äta. Syre guidar till några av alla vilda ätbara växter och några som du ska akta dig för.
Plocka mat i trädgården
Man behöver i de flesta fall inte gå långt bort för att hitta saker som går att plocka och äta. Visste du till exempel att ett av våra vanligaste ”ogräs”, maskrosen, kan användas till mycket? Dels kan man göra maskrosvin, men man kan också steka eller fritera knopparna, eller koka blommorna och göra sirap av dem. Johannes Wätterbäck, som driver odlingsbloggen Farbror Grön, har också visat att det går att göra kaffe på maskrosrötter.
Något annat som många har gott om är kirskål. Under medeltiden användes den som medicinalväxt, bland annat trodde man att den skulle kunna bota gikt. I dag vet vi att så inte är fallet, däremot funkar den bra att ha i exempelvis pajer.
Några andra växter som många har i trädgården och som är goda att ha i en sallad är harsyra, violer (särskilt luktviol) och tusensköna.
Brännässlan – en superväxt
Att man kan göra soppa på nässlor känner du säkert till, men man kan också göra mycket annat med nässlorna till exempel kan man steka bladen med kryddor, ha dem i pajer eller torka dem och mixa till ett pulver som man kan ha i bröd eller använda som krydda. Nässlor är både goda och extremt näringsrika. Bland annat innehåller de järn, kalium, kalcium, magnesium, fosfor, zink, selen, klorofyll, B- C, och K-vitamin.
Plocka i skogen
Tycker du om att gå på skogspromenader? Då kan du också passa på att plocka skott, blommor och blad som är goda att äta direkt eller göra te på. På våren och försommaren kan man plocka granskott som är syrliga och goda att ha i te eller göra en pesto på. Skotten är en del av grenarna och ingår inte i allemansrätten, därför får du bara plocka om du har en egen skog eller tillstånd från markägaren. Plocka inte heller de översta skotten eftersom du då förhindrar granen från att utvecklas. Granskotten har en kraftig smak så du behöver inte använda mycket för att sätta smak på teet. Annat man kan plocka i skogen är almfrukterna som ser ut som ljusgröna mynt och sitter högt upp i almträden. De smakar gurka och sötmandel och passar bra i sallad eller att äta direkt.
Ytterligare några växter som är goda att göra teer på är groblad, hallonblad och älggräs.
Löktrav och ramslök – två delikatesser
Om du bor i södra Sverige kanske du har turen att ha ramslök eller löktrav som växer nära dig. Båda är väldigt goda att blanda i en sallad eller en soppa, göra pesto på eller använda som krydda. Löktrav smakar som en blandning mellan gullök och vitlök medan ramslök är mer vitlöksaktig i smaken. Man kan också äta roten på löktrav, den liknar rädisa i smaken och bör skördas innan växten blommar. Var försiktig när du äter löktrav så du inte får i dig för mycket, för hög konsumtion kan orsaka problem i mag-tarmkanalen och i njurarna.
På ramslöken kan man äta både blommor, blad och stjälk. Observera dock att den är fridlyst i Blekinge.
Akta dig för dessa
En stor del av de vilda växterna är som sagt ätliga, men sen finns det förstås också sådana som man absolut inte ska äta. Några exempel är odört, vildpersilja, sprängört och bolmört. Odörten är inte särskilt lockande att tugga på eftersom den luktar som råtturin. Den liknar annars en ätlig växt, nämligen hundkäx så man bör vara försiktig så man inte tar miste om man är ute efter att plocka hundkäx. Jämför bladen i en flora och lukta. Även vildpersilja liknar hundkäx men har också en obehaglig lukt och smak. Sprängört växer främst vid dyiga stränder, även mycket små mängder av den kan vara farligt. Bolmört har trattliknande blommor med en smutsgul krona. Den är sällsynt men också mycket giftig.
Enligt Giftinformationscentralen är det väldigt ovanligt med förgiftningsfall för att någon har ätit en vild växt och om du av misstag får i dig lite grann är det oftast inte farligt. Men om du känner dig orolig eller börjar må dåligt bör du omedelbart ta kontakt med dem.
Ovanstående är bara några av alla vilda ätliga växter. Totalt finns säkert ett femtiotal ytterligare. Men det finns också många fler som är oätliga eller giftiga. På Statens veterinärmedicinska anstalts hemsida finns en förteckning över de vanligaste giftiga växterna.
Källor: Skogsskafferiet.se, Naturskyddsföreningen, SLU och forskning.se
