För att lyckas med odlingen krävs en näringsrik jord. För att få till den kan man till exempel använda kompost. Men hur fungerar olika komposter, och vad är viktigt att tänka på? Syre går igenom steg för steg.
Historik
Ordet kompost härrör från latinets compostere som betyder att blanda eller lägga ihop – och det är ju exakt vad vi gör i en kompost. Man lägger ihop olika former av biologiskt material som matavfall, löv och växtdelar och efter ett tag förvandlas det till mullrik och fin jord. Det känns nästan som magi.
Komposteringens historia går att spåra så långt tillbaka som 4000 år före Kristus. I Asien har man funnit bevis för att man redan då förstod värdet av att ta tillvara på djurspillning, matavfall och växtrester. Men det är först i modern tid, på 1900-talet, som kompostering har blivit ett eget forskningsfält och som man mer och mer har börjat inse hur otroligt viktig det är med en fertil jord.
Kompostera själv
I de flesta kommuner i dag kastar man sitt matavfall i särskilda behållare som körs iväg till anläggningar där det för det mesta rötas och blir till biogas och gödningsmedel. Rötningsprocessen skiljer sig från kompostering såtillvida att man inte tillför något syre.
Att röta är givetvis bättre än att slänga matavfallet tillsammans med de andra hushållssoporna, men ännu bättre är om du har en trädgård eller kolonilott och kan göra en egen kompost. På det sättet tar du inte bara tillvara på matavfallet, du producerar också näringsrik jord som är jättebra att odla i. Kom dock ihåg att i många kommuner måste du ansöka om lov för att ha en egen kompost, om du ska bygga en egen kan det krävas att du bifogar en ritning för att kunna visa att komposten inte kommer att dra till sig skadedjur. Kolla upp vad som gäller i din kommun!
Olika typer av komposter
Det finns många olika varianter av kompost: varmkompost, kallkompost, maskkompost, biodynamisk kompost och bokashi.
I en varmkompost eftersträvar man en hög temperatur som gör att olika bakterier bildas som hjälper till att bryta ner det organiska materialet. Temperaturen uppnås genom att man har en isolerad behållare, det är dock viktigt att man tillför syre på något sätt, antingen genom att man har luftdrag underifrån eller på sidorna eller genom att man rör runt i komposten och blandar strömaterial med matavfallet.
En kallkompost (eller vanlig trädgårdskompost) består ofta av nät och/eller en träram. Har man skött den på rätt sätt kan den även fungera på vintern, det bildas då en tjälskorpa runt komposten och innanför den fryser inte materialet. I både en varm- och en kallkompost är det avgörande att man har en bra balans mellan kol och kväve.
Skillnaden mellan en kallkompost och en maskkompost är att man i maskkomposten har tillsatt maskar som hjälper till med nedbrytningen (även i kallkomposten kan det förstås finnas maskar som kommit upp ur jorden, men här ger man den en extra skjuts genom att lägga till maskar). I maskkomposten är det också väldigt viktigt att det inte blir för varmt eftersom det gör att maskarna dör.
I en biodynamisk kompost används vissa växter som anses ha särskilt värdefulla egenskaper, till exempel brännässla, maskros och rölleka.
Bokashi, slutligen, skiljer sig från de andra metoderna på det sättet att man inte tillför något syre. Istället för en förmultning sker en fermentering. Detta kräver dock att man tillsätter vissa bakterier.
Bygg en egen kompost
Att göra en egen kallkompost är relativt enkelt. Du kan antingen använda någon form av nät eller brädor som du spikar ihop. En bra idé är att ha två fack. Man börjar med att lägga i det ena facket, när det blir fullt vänder man över det i det andra facket och låter det brytas ner där, samtidigt som man matar på med nytt material i det första. På så sätt sker komposteringen i två steg. Det går förstås bra att ha en kompost med bara ett fack också, men det blir mindre effektivt.
Varför vissa komposter inte funkar
Tycker du att det inte händer något i komposten? Det kan i så fall ha många olika orsaker. En orsak kan vara att den är för torr, om du har placerat komposten på en plats där det är sol större delen av dagen kommer solen att suga ur vätskan, det är därför bäst att ha den i ett skuggigt läge. Men det kan också vara så att den är alldeles för fuktig. För att det ska fungera som bäst bör vätskeinnehållet ligga på mellan 30 och 60 procent. Om du misstänker att du har en för blöt kompost kan du blanda ut den med torrt strömaterial, detta är särskilt viktigt i varmkomposter där det rekommenderas att man tillsätter en del strömaterial till tre delar köksavfall.
Om du har en kallkompost i nät är det också väldigt viktigt att den har kontakt med marken så att maskar och andra mikroorganismer kan komma åt materialet och hjälpa till med nedbrytningen.
Källor: SLU, Farbror Grön, Sara Bäckmo och Wexthuset.
