Som en eftergift till de bondeprotester som svept över Europa kom EU-kommissionen i mitten av mars med ett förslag om att göra permanenta ändringar i flera av jordbruksstödets grundvillkor. Det vill säga minivillkor som lantbrukare behöver uppfylla för att kunna ta del av jordbruksstödet, som står för en tredjedel av EU:s budget. Ett krav om att fyra procent av markerna behövde lämnas obrukad som en miljöyta, (om än betydligt mindre om det var i form av en blommande fältkant), förslog kommissionen skulle skrotas. Istället skulle det från och med nästa år bli en frivillig åtgärd lantbrukare ska kunna utföra mot ersättning. Det föreslogs även bli större flexibilitet när det gäller andra grundvillkor, så som ett villkor som begränsar hur många år en lantbrukare kan ha samma gröda på marken och i vilka fall marken behöver täckas av grödor under ”känsliga perioder”. Kommissionen föreslog också att gårdar på mindre än tio hektar skulle undantas alla kontroller och sanktioner.

– Vi sänder ett tydligt budskap om att jordbrukspolitiken anpassas till föränderliga realiteter samtidigt som den förblir inriktad på den viktiga prioriteringen att skydda miljön och anpassa sig till klimatförändringarna, kommenterade EU:kommissionens ordförande Ursula von Der Leyen förslagen i ett uttalande.

”EU visar sitt sämsta ansikte”

En bild som inte delades av miljörörelsen, som gav förslagen svidande kritik, inte minst för att eftergifterna skett utan konsekvensutredning. När förslaget nådde EU-parlamentet igårkväll var det genom ett snabbspår. Något som Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren ansåg vara orimligt.

– EU visar idag sitt sämsta ansikte. Det är orimligt att det här förslaget ska skyndas igenom på det här sättet. Det har inte debatterats här i Europaparlamentet överhuvudtaget. Vi gröna tog initiativ till att vi skulle debattera förslaget, men tyvärr röstades även det ner.

Kommissionens förslag fick stöd av 425 ledamöter medan 130 röstade emot och 33 avstod. Av de svenska partierna representerade i EU-parlamentet, var det endast MP som röstade emot förslaget, Vänsterpartiets Malin Björk hade röstat emot men uppger att hon inte kunde delta av privata skäl. I en intervju med Syre, beskriver Pär Holmgren (MP) de nu godtagna eftergifterna som kortsiktiga. 

– Vi får ju aldrig glömma bort det långsiktigt hållbara, att jordbruket ska vara lönsamt även om fem-tio år, det kan ju aldrig lösas genom att vi har mindre och lägre miljökrav, då hamnar vi i ett kemiberoende och markerna blir sämre och sämre, samtidigt som klimatförändringarna skenar.

C stöttar regelförenklingarna

När Syre frågade Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner (C) om förslaget inför omröstningen, säger hon att ”det är synd att man nu backar”.

– Med det sagt stöttar vi de regelförenklingar som görs. Det är väldigt tydligt att det är många småskaliga gårdar som drabbas av komplexa och krångliga regler. Men jag hade önskat att kommissionen lyssnat på de rösterna redan från början.

Nästa vecka väntas EU:s ministerråd godkänna förslaget.

”Uteblivna positiva effekter”

Redan före förslaget som EU-parlamentet röstade om igår – hade EU-kommissionen gett medlemsländerna möjlighet att införa tillfälliga regellättnader, som en följd av bondeprotesterna, och i Sverige är kravet på miljöyta mindre strikt i år än vad det annars hade varit. Under 2023 var lantbruket undantagna de reglerna, så också regler kring växtföljd, då med hänvisning till den globala livsmedelstryggheten och kriget i Ukraina. Syre har tagit del av en bedömning som Jordbruksverket gjort om hur undantagen påverkat just livsmedelstryggheten och det var ”marginellt”, enligt myndigheten.

”Det bedöms vara en så liten förändring att det endast marginellt bidrar till att öka den globala livsmedelstryggheten. För bekämpningen av klimatförändringar är effekterna av undantagen marginella, medan undantaget för GAEC 8 (kravet på miljöyta reds anm) innebar uteblivna positiva effekter för biologisk mångfald i åkerdominerade landskap”, skriver myndigheten.