Medborgarna i Kungälvs kommun kamerabevakades under flera år utan tillstånd, bland annat på ett utomhusbad. Efter att ha fått nej till kamerabevakningen i alla instanser får kommunen nu negativt besked även av EU-kommissionen.
— Vi kommer ansöka om att sätta upp kameror igen, säger Miguel Odhner, (S) kommunalråd i Kungälvs kommun.
Badade du på utomhusbadet i Kungälv någon sommar mellan 2018 och 2022? Då har du troligtvis fått din kropp filmad av övervakningskameror som satts upp där utan tillstånd.
Ytterligare fem platser i kommunen kamerabevakades fram tills i maj förra året utan tillstånd, bland annat en skola, ett köpcenter och ett torg.
Detta kritiserades av Integritetsskyddsmyndigheten (Imy). Kommunen fick en reprimand och förbjöds att kamerabevaka där mer.
”Har tolkat fel”
Men kommunen godtar inte beslutet. Enligt dem var kamerabevakningen inte så integritetskränkande eftersom filmerna pixlades när de sparades på servern. Dessutom hade länsstyrelsen, som var tillståndsmyndighet innan Imy tog över, i ett annat sammanhang sagt att denna typ av pixelering inte utgjorde personbevakning.
Imy håller dock inte med, utan anser att det trots pixeleringen går att identifiera personerna. Dessutom är det extra integritetskänsligt när filmer sparas istället för att kamerabevakningen bara sker i realtid, går det att läsa i beslutet.
Både Förvaltningsrätten och Kammarrätten går på Imys linje, och Högsta förvaltningsdomstolen nekar kommunen prövningstillstånd.
Men Kungälvs kommun anser ändå att de har rätt. De menar att ”domstolen tolkat och bedömt kamerabevakningslagen fel och i strid mot EU-rätten”, står det i ett protokoll från deras sammanträde i somras. Där beslutar kommunstyrelsen att anmäla klagomålet till EU-kommissionen.
Nu har även EU-kommissionen kommit med sitt svar, vilket bland annat Kungälvsposten rapporterat om tidigare. De säger också nej till kamerabevakningen.
— Vi får rätta oss efter det här domslutet, men vi kommer ansöka om att sätta upp kameror igen, säger Miguel Odhner, (S) kommunalråd i Kungälvs kommun.
Valfråga
Anledningen till att de drivit frågan så långt är att Socialdemokraterna har gått till val på att sätta upp kamerorna, att kommunen anser sig ha gjort rätt och att det har varit en stor investering.
— Det finns inga empiriska bevis på att kamerabevakning stoppar våldsbrott, det har Brå (Brottsförebyggande rådet reds anm.) säkert rätt i. Men jag är som politiker helt övertygad om att det har en preventiv funktion, att folk drar sig för att bete sig på ett olagligt, hotfullt eller på ett dumt sätt, säger Miguel Odhner.
En orsak till att det finns begränsningar för kamerabevakning i dag är bland annat att människor ska slippa bli kartlagda och kunna besöka exempelvis sjukvårdsinrättningar, fackförbund eller organisationer utan att bli övervakade av staten. Men Miguel Odhner tycker det är skillnad på ansiktsigenkänningen som Kina ägnar sig åt och de pixlade filminspelningarna som kommunen använde sig av.
Dessutom anser han att kamerabevakningen underlättar polisens arbete att utreda brott, något som det dock saknas bevis för, vilket Syre skrivit om tidigare.
— Människor som är där det är kamerabevakning upplever att det är positivt och tryggt för dem.
Du tror inte man känner sig otrygg av att bli filmad när man är halvnaken på ett utomhusbad?
— Ja, har du inte gjort något fel när du badar eller går och handlar eller är på ett torg och tar en kaffe har du inget att dölja, säger han och tillägger att kommunen satt upp kameror där det funnits behov.
Ökning av otillåten kamerabevakning
I framtiden riskerar den otillåtna kamerabevakningen öka i landet, varnar flera instanser för. I varje fall om tillståndskravet för offentlig verksamhet tas bort, enligt ett lagförslag som ligger på regeringens bord.
Miguel Odhner anser att en sådan lagstiftningen skulle vara mer ”modern än dagens”.
Förslaget innebär att kommuner inte längre skulle behöva söka tillstånd hos Imy utan i stället utreda själva huruvida kamerabevakningen är för integritetskänslig eller om argumenten för att sätta upp kamerorna väger tyngre.
Men många kommuner saknar resurser och kompetens om hur GDPR och kamerabevakningslagen ska tolkas, varnar bland annat Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) för i sitt remissvar.
När det gäller Kungälv fick kommunen främst kritik för att de inte sökt om tillstånd hos Imy innan kamerabevakningen drog i gång. På Imy kan de inte riktigt svara på i fall kommunen hade fått kritik även om tillståndskravet hade varit avskaffat.
”Men även om tillståndsplikten inte hade funnits hade IMY:s bedömning kvarstått om att det handlar om skarp insamling av filmmaterial, och därmed personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen, GDPR, och personbevakning enligt kamerabevakningslagen (2018:1200). Vilket behöver beaktas när övervägandena om en planerad bevakning görs”, skriver Jenny Bård, enhetschef på Imy i ett mejl till Syre.
Så regleras kamerabevakning
Alla som vill sätta upp en övervakningskamera måste följa dataskyddsförordningen (GDPR), det gäller även exempelvis restaurangägare och butiksinnehavare så länge de filmar personer som går att identifiera. De enda som är undantagna är privatpersoner som filmar sin egen bostad eller tomt, eller de som filmar för journalistiska ändamål.
GDPR innebär bland annat krav på att den som vill sätta upp en kamera säkerställer att intresset av bevakningen väger tyngre än människors intresse av att inte bli bevakade.
Om kameran har satts upp utan att det finns tillräckligt med skäl för det, till exempel om det inte begåtts särskilt många brott på platsen och kameran ändå filmar människor, bryter kamerabevakningen mot GDPR.
Det måste också finnas information om att kamerabevakning pågår, exempelvis skyltar.
Kommuner, regioner och myndigheter måste i dag söka tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) för att få sätta upp kameror om man ska bevaka en plats dit allmänheten har tillträde. Det gäller även andra aktörer som utför en så kallad uppgift av allmänt intresse, exempelvis friskolor och privata vårdinrättningar.
Skolor behöver i dag söka tillstånd hos Imy för de utrymmen dit allmänheten har tillträde, som entré, vägen till expeditionen och skolgårdar. I övrigt ansvarar man själv för att följa regleringen enligt GDPR och kamerabevakningslagen.
Polismyndigheten behöver inte söka tillstånd hos Imy utan måste själv avgöra om en eventuell kamerabevakning är förenlig med GDPR. I vissa fall kan polisen slippa att göra den avvägningen under en kortare tid.
Om polisen vill sätta upp hemlig kameraövervakning måste det först prövas i domstol.
I den nya utredningen SOU 2024:27 föreslås att tillståndskravet för kommuner och annan offentlig verksamhet ska tas bort och att polisen lättare ska kunna kamerabevaka, samt slippa göra intresseavvägningen oftare.
I fall tillståndskravet tas bort, enligt förslaget i utredningen, räknar Imy med att behöva göra fler tillsyner och att fler människor behöver anmäla om de ser kamerabevakning som de uppfattar som otillåten.
Imy och SOU 2024:27
