Regeringen går vidare med förslag om en ny förverkandelagstiftning, som ska göra det möjligt att ta tillgångar från privatpersoner, oavsett om det inte kan bevisas att ett brott har begåtts.
Regeringen beskriver lagförslaget om ny förverkandelagstiftning som en av de största straffrättsliga reformerna på över ett halvt sekel. Den gör det möjligt att beslagta tillgångar som misstänks komma från brottsligt ursprung.
Det kommer inte behövas finnas bevis om att någon har begått ett konkret brott (självständigt förverkande). Exempel på tillgångar kan vara stora mängder kontanter, lyxartiklar och banktillgångar som inte står i proportion till personers inkomst eller egendom, skriver regeringen.
– För att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten måste vi strypa den kriminella ekonomin. Möjligheten att gå mot de kriminellas tillgångar är ett sätt att slå mot gängens toppskikt och minska incitamenten för barn och unga att begå brott åt gängens vägnar. Regeringens förslag till en ny förverkandelagstiftning är en av de största reformerna på straffrättens område sedan brottsbalken infördes för 60 år sedan, och innebär att vi flyttar fram våra positioner mot den organiserade brottsligheten rejält, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i en kommentar.
Prövas av domstol
Ett så kallat självständigt förverkande ska dock prövas av domstol och utredningen ska ledas av åklagare. Den enskilde ska i vissa fall ha rätt att företrädas av ett rättsligt biträde.
Förslaget är en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, och är tänkt att träda i kraft i november 2024.
Sedan tidigare finns nya lagar på området. Bland annat infördes 2022 en ny lag som gör att Kronofogden med hjälp av polisen kan utmäta tillgångar från personer med skulder utan att själva vara på plats.
Under 2023 utmättes bilar, kontanter, smycken och andra tillgångar med ett bedömt värde av 93,3 miljoner kronor med stöd av lagen, skriver Kronofogden.
