Att ersätta fossila bränslen med el är bra, men oavsett vilket slags energi det gäller behöver vi hålla konsumtionen nere. Det är förvånande att regeringen inte utformar sin långsiktiga energipolitik med energieffektivisering som princip, skriver Fredrik von Malmborg i en replik till Valdemar Möller.
DEBATT. Valdemar Möller förtydligar i sitt svar på min artikel att ”den gröna elefanten i rummet” är den okritiska inställningen till att Sveriges elanvändning förväntas öka med nästan 140 procent till år 2045. Elektrifieringen ses som något heligt som ska minska Sveriges utsläpp av växthusgaser samtidigt som den svenska industrin ska bli världsledande genom utveckling av ny teknik, till exempel grönt stål, där koks ersätts med vätgas som reduktionsmedel.
Elektrifiering är bra, men jag delar Möllers uppfattning att dagens debatt är okritisk. Det är därför glädjande när företrädare för industrin på DN Debatt den 4 april argumenterar för ökat fokus på energieffektivisering och brukarflexibilitet.
”Energieffektiviseringar och flexibilitetslösningar är snabba åtgärder som politiken ännu inte riktat strålkastarljuset mot. Minskade förluster drar ner förbrukningen, medan flexibilitet ger systemnytta genom att jämna ut den över tid.”
Det är symptomatiskt att det inte är den elintensiva industrin som tar upp frågan, utan företag knutna till Teknikföretagen – en av få svenska branschorganisationer som var positiva till att EU och Sverige skulle anta mål för energieffektivisering.
Jag tolkar deras inlägg som en kritik mot regeringens nya proposition Energipolitikens långsiktiga inriktning, som har en slagsida mot ”omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lagringsmöjligheter”. Förbättrade möjligheter för flexibilitet nämns kort. Vad gäller energieffektivisering bedöms det nuvarande målet hindra en elektrifiering baserad på ny kärnkraft, varför det ska ses över.
Med tanke på den bindande principen om energieffektivisering först, som ska lagstadgas i Sverige, är det förvånande att regeringen inte utformar sin långsiktiga energipolitik utifrån denna princip. Det är inte bara vid investeringar i ny elproduktion och elnät som energieffektivisering och brukarflexibilitet ska övervägas som alternativa åtgärder, utan även vid utformning av politik. Regeringens syn på energipolitik och energieffektivisering rimmar illa med den nya EU-lagstiftningen.
