Att Kamala Harris mer eller mindre skulle fortsätta den klimatpolitik som Biden drivit, om hon väljs till presidentkandidat och sedan vinner valet, är sannolikt. I sin roll som vice president lade hon den avgörande rösten för att få igenom 2022 års lagpaket Inflation reduction act, som bland annat satsar 369 miljarder dollar under en tioårsperiod på investeringar i förnybar energi och klimatomställning. En historisk satsning som hyllats av många. 

Samtidigt har kritiska röster höjts mot att USA under Bidens tid som president producerat ännu mer olja och blivit världens största producent av flytande gas, LNG. 

Men många hoppas på att Kamala Harris kommer ta ännu tydligare ställning för klimat och miljö. Det hon hittills uträttat i sin karriär tyder på att så kan vara fallet.

Fått oljebolag att betala

Redan när Kamala Harris var justitieminister i Kalifornien mellan 2011 och 2017 tog hon upp fajten mot flera oljebolag. Bland gjorde hon en utredning mot ExxonMobil för vilseledande av allmänheten om klimatförändringarna, en utredning som dock aldrig gick vidare till ett åtal. Däremot lyckades hon få till förlikningar från andra olje- och gasbolag, såsom Chevron och BP efter att de åtalats för att bryta mot miljölagar om förorening, rapporterar New York Times.

En annan förlikning uppnåddes med Volkswagen, som fick betala 86 miljoner dollar efter den så kallade dieselgate-skandalen 2015, rapporterar Euronews. 

Redan innan dess, under sin tid som San Franciscos distriksåklagare 2004-2011, skapade hon vad hon själv kallat för ”landets första miljörättsenhet”, för att ta tag i miljöbrott mot distiktets fattigaste invånare.

– Brott mot miljön är brott mot samhällen, mot människor som ofta är fattiga och berövade sina medborgerliga rättigheter /… / Människorna som bor i dessa samhällen har ofta inget annat val än att bo där, sa Harris 2005 enligt Euronews.

Gav stöd för Green new deal

Under sin tid som senator i Kalifornien gav hon 2019 sitt stöd till resolutionen om en Green new deal, som bland annat ville se en omställning till 100 procent förnybar energi på tio år. 

– Det är en resolution som tvingar oss att sätta upp mål, sa hon då.

Hon har också uttryckt sig kritisk till fracking, en kontroversiell metod för utvinning av gas och olja. Under sin kampanj för att bli demokraternas presidentkandidat 2020 presenterade hon också en klimatplan som skulle innebära ökade klimatinvesteringar på 10 biljoner dollar (10 000 miljarder dollar) under en tioårsperiod, samt ett införande av pris på koldioxid som sedan skulle återbetalas direkt till hushållen. 

Under sin tid som vicepresident har hon dock inte pratat om någon Green new deal, troligen för att politiska motståndare ofta använder den termen på ett nedvärderande sätt om all klimatpolitik.

Men hennes ställningstaganden är något som motståndare fortsätter att påminna henne om. Daniel Turner, vd för organisationen Power The Future som förespråkar fossila bränslen, ska enligt New York times ha kritiserat hennes kostsamma klimatambitioner och katalogiserat henne som en del av den ”klimatkult som bestämmer i dagens demokratiska parti.”