Tång som maträtt har fått en uppsving i Sverige och många andra delar av världen. Samtidigt är det ingenting nytt, i delar av Asien har man ätit tång i tusentals år – kanske inte så konstigt med tanke på alla nyttigheter som tången innehåller.
Varför äta tång?
Att äta tång (det vill säga stora alger) och andra vattenlevande växter har en lång tradition i länder som Kina, Japan och Korea. Det finns dokument som visar att man åt tång i Kina redan 600 år före Kristus, och i Japan utgjorde tången för inte så länge sedan en tiondel av deras totala näringsintag.
Men även i Europa har tång använts som föda, bland annat på Frankrikes västkust samt i Norge, Island och delar av Storbritannien. I Sverige finns det däremot ingen tradition av att äta tång, men den senaste tiden har intresset ökat stadigt.
En anledning till att många upptäcker tång är för att det är väldigt näringsrikt. Till exempel innehåller tång högvärdigt protein, omättade fettsyror, fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler. Det är dock fortfarande lite oklart hur väl kroppen kan tillgodogöra sig alla dessa ämnen. Samtidigt pågår det experiment för att utvinna algprotein och använda som en livsmedelsingridiens. Många menar att det skulle kunna bli en viktig proteinkälla framöver om vi ska gå över till en mer växtbaserad diet.
Det kan också vara på sin plats med en varning: Flera tångsorter, till exempel sockertång, innehåller höga halter av jod och vissa tångmetaller. Därför har Livsmedelverket varnat för att äta för mycket, särskilt gäller det barn, gravida och personer med jodbrist. Det saknas dock aktuella gränsvärden för hur mycket tång man bör äta.
Vanliga tångsorter och hur du skördar dem
Det finns många olika tångsorter i svenska vatten, några av de vanligaste och som är lätta att känna igen är: blåstång, knöltång, sockertång, fingertång, rörhinna och havssallat. Alla dessa är goda att äta och kan både kokas och stekas. Man kan också torka tången och mala ner till puliver för att sedan använda i örtsalter eller i bakning.
Att plocka tång som växer på strandkanten eller som har spolats upp på land är för det mesta tillåtet om du gör det i begränsad omfattning. Om du däremot tänker plocka väldigt stora mängder bör du be markägaren om tillstånd. När du skördar tång är det också viktigt att tänka på att inte rycka upp allting utan att klippa av den en bit ovanför skaftet. Eftersom de flesta tångsorter är fleråriga gör det att den kan komma igen nästa år. Undvik också helst att plocka alltför mycket på samma område. Många tångsorter växer i strandkanten, men en del kan man behöva gå längre ut i vattnet, eller till och med dyka, för att hitta.
Foto: Susanne Liljenström/Göteborgs universitet
En viktig grundregel är att undvika algblomningen,och att skörda på platser där vattnet är rörligt och inte stillastående. Undvik badplatser, hamnar och industriområden. Många tångsorter är som godast när det är kallast, därför kan det vara en bra idé att skörda på våren eller hösten.
Andra användningsområden
Förutom att använda tång i matlagning finns det också mycket annat man kan ha den till. Till exempel innehåller den mycket kalium och kväve vilket gör att den är bra att gödsla med. Förutom att det är gratis (om du plockar i små mängder) kan du också bidra till att minska övergödningen i haven genom att plocka tång, win-win med andra ord.
Man kan också använda tång som isoleringsmaterial i hus, eller som takläggningsmaterial. Andra exempel på användningsområden är i kosmetika, som förtjockningsmedel och för att rena industrivatten från giftiga metaller.
På kurorter förr i tiden, men även på många span i dag, kan man få ett tångbad. Många tycker att det är avslappnande och skönt och det sägs även kunna lindra reumatiska besvär, huruvida det verkligen stämmer är dock omtvistat.
