Jag kommer ihåg en tid när frågor som rörde frihet och integritet på internet dominerade dagordningen. Piratpartiet fick sitt genombrott och många i min generation fick sitt politiska uppvaknande när frågan om fildelning hamnade i hetluften under 2009 års EU-valrörelse.

I 2010-talets början befann jag mig på flera manifestationer i Göteborg. Då fanns ett folkligt motstånd mot FRA- och Ipred-lagarna, liksom ACTA-avtalet. Ja, överhuvudtaget ett motstånd till idén om att staten skulle spionera på sina egna invånare i sann ”Storebror-ser-dig”-anda.

I motståndet fanns en skarp ideologisk resonansbotten om vilket samhälle vi ville ha. Det fanns en storslagen vision som förenade folk från alla samhällsklasser. Det fanns en folkrörelse.

Man påtalade tragikomiskt att George Orwells roman 1984 handlade om en dystopisk framtidsvision och inte alls var tänkt att fungera som en instruktionsbok. När aktivister firade Orwells födelsedag satte man upp partystrutar på övervakningskameror.

Orsaken till att jag blickar nostalgiskt tillbaka på denna korta men intensiva tidsperiod beror på ett ödesdigert beslut som tagits under hösten. En majoritet i såväl riksdagens justitieutskott som i EU-nämnden röstade ja till att Sverige skall ställa sig bakom Ungerns framarbetade version av förslaget till det som i folkmun kallas för Chat Control (men som heter CSAM-förordningen).

Syftet med detta lagförslag, som ursprungligen var ett initiativ från tidigare EU-kommissionär Ylva Johansson (S), är att skydda barn från grooming på internet. Problemen är dock många, både praktiskt och juridiskt.

Chat Control innebär att alla chattföretags tjänster måste inkludera ”bakdörrar”, det vill säga: en mjukvara som möjliggör avläsning av chattarna. Regeringen beskriver att ”Spårning […] på krypterade tjänster föreslås vara möjligt genom så kallad uppladdningsmoderering som innebär att spårning kan ske innan information krypteras och skickas.”

Som journalisten Emanuel Karlsten – som gjort ett enastående jobb med att bevaka händelsekedjan i denna fråga – påpekar så är det inte kryptering ”om det kan läsas av någon annan än den som skickar och tar emot”. (”Krypteringen kan inte båda skyddas, och sedan hittas en bakdörr på. Då är det inte längre krypterat. Det är hela principen med kryptering!”).

Liknande synpunkter har kommit från flera experter från en rad olika professioner och forskningsfält som varnat för de rättsliga konsekvenserna, bland annat att Chat Control innebär ett brott mot Barnkonventionen (artikel 16), Europakonventionen (artikel 7 och 11) och FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna (artikel 12).

Hade Chat Control-beslutet ägt rum i början av 2010 hade det högst sannolikt inneburit ett utbrott av protester på gator och torg. Men det gör inte det i dag på samma sätt, antagligen på grund av att det råder en politisk utbrändhet och för att många har tappat tron på demokratin efter att ha blivit överkörda gång på gång, senast 2019 när artikel 11 (”länkskatt”) och artikel 13 (”innehållsfilter”) röstades igenom i EU-parlamentet.

Ja, frågan om digitala rättigheter har hamnat i närmast total medieskugga, och det är bara så vansinnigt sorgligt.

Så kan de små stegens tyranni också se ut.