Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige – och i förhållande till befolkningen har barnafödandet aldrig varit lägre. Det visar ny befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

Minskningen är en del av en trend som pågått i flera år nu, förklarar Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet.

– Vi är nere på de låga nivåer av barnafödande som vi har sett två gånger tidigare – dels i slutet av 90-talet och dels i slutet av 70-talet, säger han.

Förklaringarna hittar man på global nivå, tror Martin Kolk. Utvecklingen ser likadan ut på flera hål i världen – i nästan hela västvärlden och i asiatiska länder som Japan och Sydkorea.

– Om jag skulle leta efter förklaringar så skulle det vara globala kulturförändringar i hur vi ser på barnafödande och familjeliv i relation till andra delar av livet.

Klimatkrisens påverkan

Vilken roll spelar potentiella föräldrars oro för krig, kriser och klimatförändringar? Det är svårt att svara på.

– Men vi kan se att det här inte är tydligt kopplat till ekonomiska faktorer. Vi har sett att barnafödandet minskat i länder där ekonomin är förhållandevis okej, som i Sverige, säger Martin Kolk.

Sveriges befolkning ökade i fjol med den lägsta takten sedan 2001. Vid slutet av 2023 var 10 551 700 personer folkbokförda i Sverige. Det är en ökning med 30 200 personer på ett år.

Ett minskat barnafödande, ett lägre antal invandringar samt ett högre antal utvandringar, är förklaringarna, enligt SCB.

Fruktsamheten ligger nu under 1,5 barn per kvinna.

”Barnafödandet har haft en nedåtgående trend sedan 2010 och 2023 var den summerade fruktsamheten den lägsta sedan vi började mäta måttet 1749”, skriver SCB.

Artikeln har uppdaterats.