Minskad inflation gör att regeringen vågar spendera mer i budgeten. Då bör barnbidraget höjas, anser fackförbunden. Men det är oklart vad regeringen satsar på. Hos Moderaterna syns främst reformer som gynnar de som har det gott ställt, uppger DN.
I dag samlas regeringen traditionsenligt på Harpsund för att dra i gång slutförhandlingarna inför höstens budget. Där väntas det presenteras nyheter om budgeten.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare skickat ut signaler om att de kommer kunna spendera mer pengar än tidigare år, något som även stämmer in på Konjunkturinstitutets prognos, rapporterar Dagens nyheter. Orsaken är bland annat att inflationen inte längre är så hög.
Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen kan lägga ungefär 50 miljarder kronor på ofinansierade reformer.
Både fackförbunden och Svenskt näringsliv anser dock att det finns mer pengar att spendera, rapporterar Sveriges radio. Svenskt näringsliv ser framför sig upp till 65 miljarder.
Fackförbunden ser framför sig runt 100 miljarder. De senare vill att barnbidraget höjs
– Bolånen har skenat, matpriserna har skenat. Det är grupper som behöver en ekonomiskt lättnad, säger Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, till Ekot i Sveriges radio.
Vad pengarna ska läggas på är än så länge oklart. Om Moderaterna får som de vill så skulle det gynna dem som har det gott ställt, konstateras i DN. Det handlar om att jobbskatteavdraget inte ska trappas av vid höga inkomster och att slopa skatten för ISK-sparande upp till 300 000 kronor. Dessutom kan nivån för att behöva betala statlig skatt höjas. Det är en uppräkning som sker automatiskt varje år, men som regeringen stoppade förra året på grund av inflationen, en paus som inte blir av i år, uppger DN.
Enligt källor till Ekor pågår även diskussioner med Sverigedemokraterna om att avskaffa flygskatten helt, vilket Syre rapporterade om i går.
