DEBATT. Hundar har varit i mitt fokus nästan hela livet, som familjemedlemmar, kompanjoner och arbetskamrater. Kontentan av detta ”hundliv” är att jag kan påstå att hundars rättigheter är alltför svaga, om inte obefintliga. Hundar behöver få stärkt individskydd via grundlagen.

Djurskyddslagen (Djurskyddslag (2018:1192): ”1 § Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.”

27 § Jaktlagen: ”Jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara.”

Det borde bland annat innebära att hundar inte får hetsas mot andra djur, men så sker när det gäller jakt, och speciellt vid rovdjursjakt. Där är det oftast två eller tre hundar efter djuret, trots formuleringarna i jaktlagen och djurskyddslagen.

Vad är då ”onödigt lidande”? Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, svarar: ”Det finns ingen särskild definition, utan begreppet prövas i olika rättsfall. Många av bestämmelserna i jaktlagstiftningen i övrigt sätter gränser för när man antas orsaka onödigt lidande, till exempel bestämmelser om vilka jaktmedel som är tillåtna. Att bryta mot sådana regler kan innebära att man riskerar orsaka viltet onödigt lidande.”

Etiska riktlinjer

Saxat ur Svenska Jägarförbundets etiska riktlinjer:

”Jakthunden ska ha god omvårdnad, konditionsträning, grunddressyr och jaktträning så att den kan ledas på ett ändamålsenligt sätt för att minimera risken för skador på såväl hunden som det vilt den ska jaga. Lägg särskild vikt vid förmågan att i alla möjliga sammanhang kalla in din hund …”

”En hund som vid jakt eller jaktträning jagar på ett olämpligt sätt ska snarast kopplas. Jakt eller jaktträning med hund ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet med hänsyn till hundens egenskaper eller snö-, is- och temperaturförhållandena inte utsätts för onödiga påfrestningar.”

”Under tiden 1 mars till 20 augusti måste du enligt lag hålla din hund under extra stor uppsikt när ni är ute i naturen. Hunden ska i praktiken hållas i koppel och det gäller såväl sällskapshundar som jakthundar.”

Det är motsägelsefullt eftersom alla individer känner stress när deras liv utsätts för fara. Fight-or-flight-reaktionerna går igång: hjärtverksamheten och andhämtningen ökar, stresshormoner slås på och aktiveras till musklerna via blodet. När detta pågår ofta och under en längre tid, som vid jakt, inträder förhöjt stresspåslag. Både överstimulering och understimulering ger ökad inre stress.

Att hålla hund

Alltför många jakthundar lever sina liv antigen på jakt i skogen eller i sin hundgård. Det är nästan hopplöst att ha hitinkallning på en sådan hund, alltså att kunna vara säker på att hunden kommer när man kallar på den, vilket statueras i både kommunallagar och jaktlagen. En sådan hund lever inte sitt liv som flockindivid och saknar oftast social träning, vilket ger ökad stress.

Med tanke på vilken ansträngning jakthundar utsätts för räcker inte den disciplin- och konditionsträning som rekommenderas ett par veckor innan jakten startar. En jakthund ska vara i högform året runt för att kunna intensivtränas inför jakten. Hunden ska masseras före jakten för att öka blodgenomströmningen till musklerna och skapa lugn i sinnelaget – tvärtemot vad man ser hos en jakthund på väg ut ur bilen.

Dessutom ska hunden stretchas efter utfört jaktpass och hållas varm. Under pauser i jakten ska hunden serveras skonsam näring, till exempel ljummen buljong med hårdkokt ägg. Därtill ska hunden hållas varm och eventuellt masseras lätt inför nästa pass. Nogsam klovård är av yttersta vikt, framför allt på en jakthund, eftersom den annars kan skada klorna när den springer i terräng, vilket kan leda till hjärtinfarkt.

Från jakthåll påstås mycket om hundar som är direkt felaktigt. Jägarnas kunskap och intresse för god hundhållning känns obefintlig, liksom nyfikenheten på att lära sig nytt. Att välja rätt hundras är centralt, liksom att kontrollera hur tiken beter sig mot valparna – det säger mycket om vad valpen får med sig.

Att hunden inte lever sitt liv i en hundgård, utan bara är där ett par timmar, högst fyra, om dagen borde vara en självklarhet. Hundgårdens utformning visar på om man månar om sin jakthund.

En hundgård ska ha skydd för väder och vind och vara placerad på en tillräckligt inspirerande plats. Det ska finnas höjdskillnader och utmanande aktiviteter som till exempel fodersök. Vatten ska placeras så att sol och regn inte påverkar dess kvalitet.

Mer kontroll

Jag tänker att det stora problemet inte bara är att jakthundarna är rättslösa – de är även osynliga för samhället i stort. Det ger möjlighet att visa mindre omsorg och hantera hunden sämre.

När en jakthund blir skadad blir det alltid vargen som får klä skott, även om statistik visar att det sällan är varg som är orsaken. De senaste fem åren har antalet skador av vildsvin ökat med 53 procent medan vargskador minskat med 45 procent. 

Slovenský kopov är en utpräglad vildsvinshund – 556 sådana hundar var registrerade i Sverige 2022. Ändå är det mestadels blandrashundar med inslag av wachtel och/eller spets som används vid vildsvinsjakt. Dessa blandrashundar är de som råkar mest illa ut vid möte med vildsvinet, då de pressar på djuret för tätt och inte hinner undan. Många behöver veterinärvård.

Dålig hundkontroll och hundhållning är vanligt, och därför borde det finnas kontinuerlig kontroll av jakthundens liv i stort. Jägarförbunden borde ha visat intresse för det eftersom hunden inte bara är en ”älskad familjemedlem” utan också en kompetent arbetskamrat i skogen.