Tidöpartierna och Centerpartiet vill stoppa den nya lagen om klimatrestaurering, och Moderaterna ifrågasätter om andra arter än människan verkligen har något egenvärde. Bisarrt, skriver Annika Rullgård, särskilt med tanke på den pågående rovdriften, med massutrotning som följd.
DEBATT. I DN har den senaste tiden åsikter om det svenska skogsbruket avhandlats som insändare med kommentarer, och på DN Debatt har Moderaterna den 19 maj 2024 skrivit en del, som jag finner det, anmärkningsvärda, rent av bisarra saker.
Den 6 maj skrev Holmen Skog en debattartikel i Dalademokraten. Denna debattartikel har följts av både replik, replik på repliken och en replik till.
Nedan har jag utvecklat min syn på skogsbruket, tillväxt och biologisk mångfald utifrån de artiklar som jag hänvisat till. Jag anar att skogsbolagens stora intresse för öka den omfattande skogsavverkningen beror på det stundande EU-valet. Skogsbolagen liksom SD, M, C och KD finner det angeläget att förslaget till den nya lagen om klimatrestaurering stoppas. Det gäller att värva röster för de partier som motsätter sig klimatrestaureringen.
Backa tusen år. Vi kommer då till vad som för Sveriges del kallas vikingatiden. Människorna bedrev jordbruk, hade en del tamdjur för matproduktion och ull och kanske någon häst. Dessutom fick man mat från fiske och jakt. Något skogsbruk förekom inte. Man fällde träd till hus, till en och annan båt förutom att träd användes som bränsle för uppvärmning och järnframställning. Invånarantalet var jämfört med i dag mycket lågt.
Tusen år kan ses som en lång tid men evolutionärt är det bara ett ögonblick. Den vilda floran och faunan i Sverige var för tusen år sedan minst lika artrik som under de senaste seklen. Växter och djur hade stora orörda marker, till exempel skogar, att växa på och röra sig i. Ytan av den uppodlade marken var mycket liten jämfört med i dag. Jag vågar påstå att den biologiska mångfalden var stor.
Under de tusen år som gått, har människan omvandlat större och större arealer till jordbruksmark. Människan har med städer, vägar och industri orsakat allt mer sterila områden med tanke på biologisk mångfald. Sedan 100 år har ett omfattande skogsbruk införts där kalavverkningar blivit mer regel än undantag.
Människan är del av evolutionen liksom allt annat som lever och är inte på något sätt ett mål för evolutionen, men människan har ändå gett sig själv en överordnad roll att bestämma över flora och fauna genom lagar, förordningar och beslut på bolags- och jaktstämmor.
På DN Debatt 2024-05-18 frågar sig Moderaterna om människans intresse inte kan ges företräde före alla växter och djur eller om växter och om djur har ett värde i sig självt. De svarar på sin fråga med att hänvisa till sitt idéprogram där det står att människan måste vara miljöpolitikens utgångspunkt och att ”det är viktigt att se att hotet mot många arter inte beror på ökad mänsklig påverkan, utan tvärtom på minskad mänsklig påverkan”.
Jag finner Moderaternas försök att få läsarna att tro att mer och mer, det vill säga tillväxt, skulle gynna biologisk mångfald vara bisarrt.
För närvarande pågår en snabb massutrotning av många vilda arter och detta på grund av rovdriften bland Jordens vilda växter och vilda djur. Många arter är för evigt redan utdöda även i Sverige. Genom rovdrift och utsläpp av bland annat CO2 för att uppnå den omhuldade tillväxten och ökade inkomster för till exempel skogsbolagen står vi, det vill säga allt levande på Jorden, inför mycket svåra förhållanden både miljö- och klimatmässigt.
Detta till trots tiger folkvalda, näringslivet och massmedia om att tillväxten måste ta slut. Skogsbolagen och Moderaterna drar sig inte för att i stället framföra att det gynnar Jorden att öka avverkningarna, att det måste bli mer jakt. Man hävdar att skogsbruket skulle kunna minska CO2-halten i luften trots att kolet i växtligheten är del i ett kretslopp, del i ett nollsummespel.
Det är dags att inse att festen är slut, att avfallet från kalaset måste tas om hand och att i vår vardag måste all slags konsumtion minska.
