Att vara i riskzonen för fattigdom och socialt utanförskap är ett mått som mäter flera faktorer: hur stor andel av befolkningen som riskerar att hamna i fattigdom eller allvarlig social eller materiell fattigdom eller som bor i ett hushåll med ”mycket låg arbetsintensitet” (där de vuxna jobbar mindre än totalt 20 procent än vad som skulle motsvara heltidsarbeten). För att räknas som ett hushåll med materiell fattigdom så ska 7 av 13 kriterier från denna lista vara uppfyllda, som till exempel oförmåga att betala räkningar, oförmåga att värma upp hemmet eller huruvida varje person i hushållet har tillgång till två par korrekt passande skor.

Totalt handlar det om 20 miljoner barn i EU (24,8 procent) som beräknas bo i hushåll som uppfyller något av de ovanstående kriterierna, visar statistiken från Eurostat. Men andelen varierar stort mellan olika länder. I Rumänien beräknas 39 procent av barnen vara i riskzonen medan bara 10,7 procent av barnen i Slovenien är det. 

Sverige uppvisar de sämsta siffrorna av de nordiska länderna. Här beräknas 21,6 procent av barnen vara i risk för fattigdom och socialt utanförskap. I Finland är den andelen 13,8 procent, i Norge 15 procent och i Danmark 15,3.

EU har satt ett mål om att minska fattigdomen i unionen till år 2030 och under Ursula von der Leyens inledningstal i veckan efter att ha blivit omvald ordförande för EU-kommissionen utlovade hon en kommande första strategi mot fattigdom.