I vår ska riksdagen ta ställning till ett militärt samarbetsavtal mellan USA och Sverige som blev färdigförhandlat i november. Men avtalet har fått kritik från fredsrörelsen. Nu har även en namninsamling startat.
– Det har inte pratats någonting om att ingå i ett djupgående militärt avtal med USA. Det är något som skett helt under radarn för oss vanliga medborgare, sade Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå till SVT i december.
Hon uttryckte en oro för att avtalet kan komma att innebära att Sverige blir en än större del av en kärnvapenupprustning i världen.
Avtalet, kallat DCA (Defence cooperation agreement) ger USA tillgång till de svenska militärbaserna som är 17 till antalet. Samtidigt utesluter det inte att kärnvapen placeras på svensk mark, något som vårt grannland Norge däremot har inskrivet i sitt avtal med USA.
Att detta inte explicit skrivits in i avtalstexten förklarar försvarsminister Pål Jonson (M) med att det är svensk praxis.
– Mig veterligen gör det inte heller det i det danska eller finska avtalet, utan vi har valt att kommunicera det klart och tydligt att vi har inga behov av detta från svensk sida och det finns inga förväntningar från amerikansk sida kring det, säger han till SVT.
Nu har en namninsamling startat som uppmanar riksdagspartierna att inte godkänna avtalet.
”Vi i Sverige får inte överlämna vårt självbestämmande som nation!”, skriver initiativtagarna Lisbeth Henricsson och Jonas Karlsson på namninsamlingens websida.
De utrycker en oro dels över att inget förbud mot kärnvapen skrivits in, dels för att amerikanska militärer och deras anhöriga kommer att lyda under amerikanska lagar och inte svenska.
Dessutom, skriver de, får amerikanska styrkor ”om DE bedömer läget ”exceptionellt” vidta även militära åtgärder som DE anser viktiga”.
”Osäkerheten i närområdet och världen ökar med amerikanska baser och vapenlager i Sverige och vi riskerar att bli ett kärnvapenmål”, avslutar de.
I början av januari släppte Svenska freds och Svenska läkare mot kärnvapen en rapport om konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap. Förhoppningen är att skapa en bredare debatt om Nato som organisation och vad ett medlemsskap innebär.
– Det är av stor vikt att vi på riktigt pratar om vad detta medlemskap faktiskt innebär och vad Sveriges regering behöver föra fram i form av olika begränsningar, sa Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska freds, i ett pressmeddelande.
