Över 150 000 personer skrev på en protestlista efter det uppmärksammade snippamålet.
Fyra krav ställdes på regeringen – men sedan dess har inget hänt, säger initiativtagaren Nina Rung.
Det så kallade snippamålet rörde upp en proteststorm online, ledde till demonstrationer på flera håll i landet och kritiserades av bland annat jurister och FN-organet Unicef.
Men när fallet nu tas upp igen i Hovrätten för västra Sverige har uppmärksamheten inte lett till något konkret, säger Nina Rung, kriminolog och specialist på sexuella övergrepp mot barn.
– Det är ofta så med de här frågorna.
150 000 skrev på
Det var i februari i fjol som en man i 50-årsåldern friades från anklagelser om våldtäkt mot barn, eftersom Hovrätten för västra Sverige ansåg att det var oklart vad flickan menat med ordet snippa.
Högsta domstolen slog senare fast att det var fel att rätten inte prövat några andra brottsrubriceringar – till exempel sexuellt övergrepp – utan helt friat mannen. På onsdagen tas fallet upp för en ny prövning i hovrätten.
Nina Rung startade ett upprop efter hovrättsdomen som skrev under av över 150 000 personer. Fyra krav riktades till justitieminister Gunnar Strömmer (M), bland annat att en utredning skulle tillsättas om huruvida särskilda barndomstolar ska införas. Man ville också se en nationell utbildning om sexualbrott mot barn på polis-, socionom- och juristutbildningen samt för de redan yrkesverksamma.
”Viktigt att prata om”
Kraven överlämnades till justitieministern.
– Han framförde att man ska titta på hur man kan gå vidare till exempel med frågan om barndomstolar. Men jag skulle ändå säga att det inte har hänt särskilt mycket, säger Nina Rung.
– Frågan om att de som företräder barn ska ha särskild kompetens till exempel har man inte lyft på något sätt efter det här.
Nina Rung tycker att det är bra att målet nu tas upp på nytt i hovrätten. Framför allt för att flickan ska få en rättvis prövning – men också för att det återigen aktualiserar frågan om barns utsatthet i rättssalar.
– Det är viktigt att vi faktiskt pratar om vad det innebär för ett barn att ställas mot en vuxens berättelse. Vilka ord kan barnet använda, på vilket sätt tolkar vi barnet? Det är en fråga som jag hoppas att vi kommer att prata mer om efter det här, säger Nina Rung.
Fakta: Snippamålet
Det så kallade snippamålet handlar om en man i 50-årsåldern som i juni 2021 ska ha fört in handen innanför en tioårig flickas trosor och tagit på hennes könsorgan. I tingsrätten dömdes han till tre års fängelse för två fall av våldtäkt mot barn.
Även Hovrätten för västra Sverige ansåg det bevisat att mannen hade tagit på och i flickans kön, men eftersom flickan haft svårt att förklara vad som egentligen menas med ”snippa” och hur långt mannens fingrar trängt in gick det inte att ”styrka att mannen penetrerat hennes underliv”.
I brist på besked konsulterades Svensk ordbok som beskriver snippa som ”kvinnans yttre könsorgan”. Mannen friades.
I november 2023 slog Högsta domstolen fast att hovrätten gjort fel när de inte prövade alternativa brottsrubriceringar, till exempel sexuellt övergrepp mot barn. Domen revs upp och rättegången tas om igen med start 21 februari 2024.
Källa: TT
