Flyktingar är personer som flyr från förföljelse utan att ha något annat val. Därför har flyktingar starkare skydd, enligt FN:s flyktingkonvention, än andra migranter, som kanske väljer att flytta för att få ett bättre liv eller kunna bo med en anhörig.

I Sverige kan flyktingar få garantinivån i sjukersättningen eller aktivitetsersättningen, tidigare kallad förtidspension, i fall de har en funktionsnedsättning eller är så sjuka att de bedöms inte kunna arbeta inom överskådlig tid.

Men nu vill regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna försämra villkoren för detta. I budgetpropositionen, som lämnades till riksdagen i går, står det att regeln om att de kan räkna in försäkringstid från sitt hemland ska tas bort.

– I praktiken kommer de inte få någon sjukersättning. Det som ligger till grund för detta, liksom de flesta andra försämringar i sjukförsäkringen under de senaste 30 åren, är att man tänker sig att människor ska motiveras att arbeta, och ta vilket jobb som helst till kanske vilken lön som helst. Men det kommer inte fungera, säger Lotti Ryberg Welander, forskare i socialförsäkringsrätt vid Linnéuniversitetet.

Många flyktingar har genomgått händelser som har lett till trauman eller har fått andra psykiska problem som blir så pass allvarliga att Försäkringskassan bedömer att de inte kan arbeta, lyfter hon.

– Det som händer då är att kommunerna kommer få ökade kostnader i försörjningsstöd, säger hon. 

Flera remissinstanser är emot regeringens förslag, bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR), Umeå universitet och Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), står det i budgetpropositionen. 

”Lika för alla invandrare”

Men regeringen och Sverigedemokraterna vill försämra förmånen ändå. De motiverar beslutet med att det skulle bli mer jämlikt för alla migranter om specialvillkoret för flyktingar tas bort.

Dessutom finns det svenskar som bott utomlands och då inte heller lever upp till kravet för att få hela garantinivån i sjukersättningen, eftersom du behöver antingen ha bott i Sverige sedan du är 16 år, ha bott här i minst 40 år här eller ha arbetat heltid under minst ett år. 

Men att det skulle bli mer lika för alla invandrare och utlandssvenskar håller inte Lotti Ryberg Welander med om. Orsaken är att det finns flera bilaterala avtal mellan olika utvalda länder, som garanterar både utlandssvenskar och migranter därifrån att få ta del av sjuk- och aktivitetsersättningen.

–  Det går inte riktigt att säga att man jämställer alla typer av invandrare från tredje land eftersom Sverige har olika bilaterala avtal med vissa länder, säger hon. 

Inom EU har du dessutom rätt att tillgodose dig både arbetstid och bosättningstid från de länder du bott i och det gäller även migranter därifrån. 

– Om man vill att alla invandrares villkor skulle bli lika skulle man i stället kunna göra så att alla invandrare, även arbetskraftsinvandrare och anhöriginvandrare som inte kommer från länder med bilaterala avtal skulle få del av den bosättningsbaserade garantinivån i sjukersättningen. Då skulle också dessa personer kunna få tillgodräkna sig arbetstid eller bosättningstid i ursprungslandet, säger Lotti Ryberg Welander.

Dyrt för kommunerna

Om nyanlända flyktingar nekas sjukersättningen från staten lär kommunerna i stället behöva betala mer försörjningsstöd till gruppen, konstateras i budgetpropositionen. Men regeringen anser att det bara är en liten grupp som berörs, och att kostnaden därför inte skulle bli så stor.

Men även detta ifrågasätter Lotti Ryberg Welander.

– För närvarande är det en liten grupp eftersom det är väldigt få människor med flyktingskäl som kommer till Sverige nu på grund av den politik vi har. Men det vet vi ju inte hur det blir i framtiden. Det är ett katastrofalt läge på många håll i världen så längre fram kan ändringen komma att beröra många människor. 

I FN:s flyktingkonvention står det att flyktingar ska tillerkännas samma behandling som statens egna medborgare beträffande socialförsäkring. Men regeringen anser att regeländringen ändå uppfyller flyktingkonventionen, eftersom det också står att rätten gäller enbart ”förmåner som uteslutande bekostas av allmänna medel”.

Lotti Ryberg Welander förstår vad de menar, men håller ändå inte med om tolkningen, eftersom den bara handlar om hur socialförsäkringen rent tekniskt är konstruerad.

– Tittar man på det ur ett större perspektiv med utgångspunkt lite mer från mänskliga rättigheter så ska en flykting garanteras samma regler som gäller för medborgarna, säger hon.

Den nya reglerna i socialförsäkringsbalken är tänkt att gälla från den 1 juli 2025 och berör inte de flyktingar som tidigare har beviljats sjuk-eller aktivitetsersättning.