När EU-parlamentet gav grönt ljus till en reform av EU:s jordbruksstöd för åren 2023 till 2027 beskrev den gröna EU-parlamentariker Martin Häusling det som ”en mörk dag för miljöpolicy”. Men även om satsningarna på miljö och klimat var otillräckliga för den gröna gruppen i parlamentet, innebar den nya programperioden ändå betydande insatser. Bland annat genom nya grundvillkor som ska säkra att biologiska mångfald bevaras, att jordbruksmarken blir mer motståndskraftig mot klimatförändringarna och att övergödningen minskar. Villkor som alla lantbrukare som söker stöd behöver uppfylla. Ett av de kändare – och kontroversiella – är att fyra procent av marken ska lämnas som miljöyta, så som blommande kantzoner.

Miljövillkoren stötte snabbt på patrull. Kravet om att behöva lämna fyra procent som miljöyta sköt kommissionen på till 2024 på grund av följderna av Rysslands invasion av Ukraina. Men strax efter att villkoret trädde i kraft vid årskiftet blossade stora bondeprotester upp i flera länder i Europa. Bland annat riktades ilska mot vad man såg som för långtgående klimatlagstiftning och för stor regelbörda. För att gjuta olja på protestvågorna gjorde kommissionen det då möjligt för medlemsländerna att lätta på kraven i villkoret. En möjlighet den svenska regeringen var snabba att nappa på.

– För att underlätta för jordbruket kommer vi att tillämpa de undantagsmöjligheter som EU-kommissionen tagit fram, sa då landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Nya förslag sågas av miljörörelsen

I fredags lämnade kommissionen ytterligare förslag för att gå lantbrukarna till mötes. Grundvillkoret om miljöytor föreslås nu slopas som villkor – och istället bli frivilligt och utgå mot en ersättning. Det föreslås också bli större flexibilitet när det gäller andra grundvillkor, så som att åkermark ska ha täckning året runt och att lantbrukarna måste byta gröda var tredje år. 

– Vi sänder ett tydligt budskap om att jordbrukspolitiken anpassas till föränderliga realiteter samtidigt som den förblir inriktad på den viktiga prioriteringen att skydda miljön och anpassa sig till klimatförändringarna, kommenterade EU:kommissionens ordförande Ursula von Der Leyen förslagen i ett uttalande.

Men kommission får hård kritik från miljörörelsen, då man inte gjort någon konsekvensanalys kring hur de föreslagna ändringarna skulle slå mot klimat och biologisk mångfald. Enligt Världsnaturfonden WWF finns det också ett brett folkligt stöd för klimatåtgärder i lantbruket om de får rättvisa priser för sina produkter. Anna Suono, jordbrukspolitisk handläggare på WWF:s Europakontor, beskriver i ett uttalande kommissionens förslag som ”att blint skrota miljöåtgärder” utan att lyssna på folket och vetenskapen. 

– Jordbrukarna förtjänar en gemensam jordbrukspolitik som tar hänsyn till deras långsiktiga behov, inte förhastade åtgärder som har skyndats på sedan jordbrukarnas protester utan några konsekvensbedömningar.

”Får utvärdera i efterhand”

Andreas Mattisson, analytiker på Jordbruksverket, tror inte påverkan på biologisk mångfald och klimat blir särskilt stor för svensk del när det gäller de föreslagna villkoren kring marktäckning och växtföljd, då kraven kommer vara kvar men kan anpassas mer till svenska förhållanden. 

– Det kommer ändå ge nytta utifrån de förutsättningar som vårt lantbruk har, säger han. 

Ytterligare en föreslagen förändring är att lantbruk på mindre än tio hektar helt kommer att vara undantagna från kontroller och sanktioner av grundvillkoren i jordbrukspolitiken. Han bedömer inte att påverkan på företagen kommer att bli så stor i Sverige.

– Våra jordbruk är oftast större, i många andra länder finns ett betydligt mer småskaligt jordbruk och här kan påverkan vara större. 

Hur den föreslagna ändringen kring miljöytor skulle slå i Sverige anser han är mer osäkert, då det kommer bero på hur ersättningssystemet i så fall utformas – och intresset från lantbrukarna.

– Vi kommer att få utvärdera det i efterhand.

”Förstör det bästa verktyget i verktygslådan”

Vid sidan av miljökrav i grundvillkoren som lantbrukarna måste uppfylla för att kunna söka stöden, finns också en satsning på miljöåtgärder i så kallade ”echo schemes” som kan sökas frivilligt. Under hela programperioden rör det sig om en tredjedel av hela budgeten, enligt EU-kommissionen. Med bakgrund av det och att fokus i villkoren är att göra miljökraven mer flexibla, snarare än att de skrotas, anser kommissionen att stödet mellan 2023 och 2027 ändå kommer att innebära en ambitionshöjning jämfört med tidigare programperiod, trots de förändringar som nu förslås. 

Men Anna Suono på WWF:s Europakontor är kritisk. Hon pekar bland annat på att EU:s egen miljöbyrå nyligen varnade för att klimatnödläget kommer att äventyra livsmedels- och vattenförsörjningen och att jordbruksstödet (redan innan försvagningarna) inte möter hoten i tillräckligt stor utsträckning.

– Som EU:s egna forskare vid Europeiska miljöbyrån har konstaterat behöver jordbruket naturen för att överleva. Genom att skrota gröna åtgärder i den gemensamma jordbrukspolitiken förstör EU det bästa verktyget i lådan för att säkerställa ett hållbart jordbruk och Europas livsmedelssäkerhet: Naturen, säger hon i ett uttalande. 

Förslagen kommer att behandlas av EU-parlamentet och EU:s medlemsländer, innan de kan bli verklighet.