Miljöpartiet var överens med Liberalerna och Sverigedemokraterna om att den som äter rött kött och drabbas av cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar i princip har valt det själv. Frågan som utlöste denna samstämmighet i SVT:s partiledardebatt var om politiken bör verka för att vi ska äta mindre rött kött av hälsoskäl.

Bakgrunden är att Livsmedelsverket vill ändra kostråden för konsumtion av rött kött från 500 gram i veckan till 350 gram för att minska dödligheten i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt Livsmedelsverket skulle närmare 5 000 dödsfall om året förhindras, även om svenskens matvanor bara skulle närma sig råden med 20 procent. 

Ingen väljer att bli sjuk och dö, men var fjärde svensk riskerar att dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor. Överkonsumtionen av rött kött innebär även samhällskostnader och en belastning på sjukvården som skulle gå att undvika.

Ändå menar partiledarna att politiken inte ska lägga sig i vad människor äter, men deras utgångspunkt att kostvalet är ett val är felaktig. Vetenskaplig evidens visar att idén om att människor verkligen väljer vad de äter inte stämmer med verkligheten. Till och med medvetna konsumenter som uppger att de vill äta hälsosamt och hållbart upplever hinder. Dessa hinder hittar vi i de matmiljöer som omger oss.

Matmiljöerna formas av företag inom livsmedelsbranschen genom pris, marknadsföring, utbud, kampanjer och butiksplacering. Kött har en framträdande plats i livsmedelskedjornas reklamblad och kampanjerbjudanden. Butiker skyltar med lockpriser på kött. Många restauranger har en uppsjö av kötträtter, men ibland finns det bara en enda växtbaserad rätt. I skolmatsalar är en kötträtt ofta normen. Inför en konferensmiddag kan det finnas en ruta för ‘specialkost’ men om inget aktivt val görs är det kött som serveras. Att äta kött är ett icke-val. 

I dagsläget bidrar matmiljöerna i exemplen ovan till överkonsumtionen av kött. En annan konsekvens är att hälsosamma och klimatsmarta livsmedel som frukt, grönsaker och baljväxter inte konsumeras i tillräcklig utsträckning.

David von Laskowski, vd för Greenfood och Picadeli, har tidigare pekat på att hälsosam mat har blivit en klassfråga. Var femte svensk har inte råd att äta enligt kostråden, och 73 procent skulle äta mer hälsosamt om det vore billigare (Altinget 11/4). Inom EU uppskattas de dolda kostnaderna av kostrelaterad ohälsa kopplad till animaliekonsumtion uppgå till 452 miljarder euro. 

Att ha en politik för matkonsumtion handlar inte om att säga åt folk vad de ska äta, utan om att göra hälsosam och hållbar mat tillgänglig och prisvärd för fler. Slopad moms på frukt och grönt samt offentliga måltider i linje med kostråden vore en bra början, och dessutom en god affär för samhället. 

För att fler ska kunna äta hälsosamt behöver vi ha partier som utmanar de stora livsmedelsföretagen om makten över matmiljöerna.