Vi omger oss i dag med en mängd olika kemikalier som vi får i oss på olika sätt: genom kläderna vi bär, skönhetsprodukter vi använder, maten vi äter och luften vi andas. Men just vilka risker det kan innebära att få i sig en ”kemikaliecoctail” vet vi relativt lite om. I en ny doktorsavhandling vid SLU har Sebastian Pineda tittat närmare på hur denna kemikaliecocktail ser ut bland svenska ungdomar. Detta genom att analysera blod- och urinprover som lämnats in till en annan studie, Livsmedelsverkets projekt Riksmaten Ungdom, med prover tagna från skolungdomar i hela Sverige. 

Sebastian Pineda har tittat närmare på vissa grupper av kemikalier, såsom vissa metaller som kan vara skadliga för hälsan och organiska föroreningar som är klorerade, bromerade eller fluorerade. Dessa kallas ibland ”POP-ar” (persistent organic pollutants) och här ingår bland annat de olika PFAS-ämnena. Pineda har även tittat på ämnen som lämnar kroppen snabbare, såsom ämnen som som återfinns i plast, smink, hudvårdsprodukter och hygienprodukter.

– En viktig slutsats är att svenska ungdomar exponeras för en kemikaliecocktail som liknar den som setts i andra högt industrialiserade länder, såsom Tyskland, Belgien och USA, säger Sebastian Pineda i ett pressmeddelande. 

Mer PFAS och POP bland svenskfödda

Men samtidigt syns skillnader beroende på flera olika faktorer, bland annat vilket land ungdomarna är födda i. De som var födda i högt industrialiserade länder, främst Sverige, hade klart högre medelhalter av många av POP-ämnena i blodet än ungdomar som var födda i utvecklingsländer. Däremot såg det annorlunda ut för en nedbrytningsprodukt av DDT och komponenter från två insektsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige och i många andra delar av världen. Dessa mycket stabila ämnen förekom i klart högre halter hos ungdomar födda i utvecklingsländer. 

Hos dessa ungdomar syntes också högre halter av flera av de snabbt utsöndrade kemikalier som finns i många vardagsprodukter, jämfört med ungdomar som är födda i Sverige eller har mammor som är födda i ett industrialiserat land.

– Att många POP-ar man får i sig under fosterstadiet och via modersmjölken finns kvar i kroppen långt fram i livet vet vi. Mer överraskande var att födelselandet även hade en tydlig inverkan på halterna av ämnen som utsöndras ganska snabbt ur kroppen. I vårt underlag finns dock inga uppgifter om möjliga exponeringskällor som kan hjälpa oss att förklara detta, säger Sebastian Pineda.

Högre halter av metaller i norr

Det syntes också skillnader beroende på var i Sverige ungdomarna bor. Bland annat var halterna av metallerna kobolt, nickel och bly samt vissa bromerade flamskyddsmedel och plastkemikalier, högre bland de ungdomar som bor i norra Sverige. 

– Vi misstänker att det hänger samman med boendeförhållandena, eftersom vi vet att inomhusmiljön är en viktig spridningsväg för dessa ämnen, säger Sebastian Pineda.

Skillnader mellan pojkar och flickor

Även ungdomarnas kön var kopplat till förhöjda halter av vissa ämnen. Till exempel hade pojkar högre halter av krom, kvicksilver, bly och många POP-ar i blodet, men lägre halter av ämnen som mättes i urin. Det skulle kunna förklaras av att pojkar i genomsnitt äter mer mat, som kan vara en exponeringskälla för metallerna och POP-ar. Samtidigt blir de äldre flickorna av med en del av PFAS-ämnena via mensblod.

Flickorna hade generellt sett högre halter av ämnen som ofta återfinns i smink och i hudvårds- och hygienprodukter. Flickorna hade också högre nivåer av kadmium, vilket kan bero på en sämre järnstatus som ökar upptaget av tungmetallen.

Att det finns olikheter i exponering beroende på ungdomarnas bakgrund är något som man behöver titta närmare på, menar Sebastian Pineda. 

– De ojämlikheter i exponering vi upptäcker behöver åtgärdas om vi ska kunna nå FN:s hållbarhetsmål om jämställdhet inom och mellan länder, och jämställdhet mellan könen, säger han.