Sveriges biståndsbudget ligger idag på omkring 56 miljarder om året. Men utvärderingen av resultaten kan bli bättre och bland annat fokusera mer på de långsiktiga effekterna, menar Riksrevisionen i en ny granskning.
Biståndet är ett komplext ämne att få översyn på. Regeringen styr biståndet med över 60 olika strategier och hundratals olika mål i en rad olika länder och projekt.
Visserligen görs en mängd utvärderingar och uppföljningar av biståndsmyndigheten Sida samt Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), skriver Riksrevisionen i sin sammanfattning av den granskning man nyligen genomfört.
Sida behöver dock bli mer strategiska när det gäller att hämta in information om de långsiktiga effekterna av biståndet, fortsätter Riksrevisionen: ”Framför allt för att nå målen på strateginivå, och för att riksdag, regering och allmänhet ska få insyn i vad biståndet leder till”.
Otillräckligt underlag
Dessutom bör regeringen i sin tur utveckla sin redovisning av biståndet till riksdagen. Detta då den delvis inte innehåller den information som riksdagen efterfrågat, trots att Sida lägger stora resurser på att samla in resultat.
– Vi konstaterar att det är allvarligt att riksdagen inte får tillräckligt underlag för att bedöma biståndets resultat mot biståndets mål. Riksdagen har kritiserat det här i flera år, säger Linnéa Åström Tolf, projektledare för granskningen, till TT.
Det som riksdagen på senare år särskilt efterfrågat är en tydligare koppling mellan resultatanalysen och politikens inriktning. Men när regeringen utformar biståndet genom strategier och anslag så görs det ofta utefter politiska prioriteringar och det går inte att tydligt följa om tidigare resultat har haft betydelse i sådana beslut, skriver Riksrevisionen.
”Riksrevisionen konstaterar att politiska avvägningar är en ofrånkomlig del av biståndspolitikens utformning. Samtidigt är det viktigt att biståndet utformas utifrån en analys av de resultat som har uppnåtts, i enlighet med riksdagens önskemål.”
Inte effektivt
En av rekommendationerna till regeringen blir därför att utformningen av biståndet i högre grad utgår från en analys av de resultat som har uppnåtts.
Utformningen av regeringens resultatredovisning till riksdagen är idag ”dåligt anpassad till ett komplext område som biståndet”, skriver Riksrevisionen. Enligt riksrevisor Helena Lindberg så får riksdagen därmed inte tillräcklig insyn i vad biståndet leder till.
– Dessutom är det inte effektivt att lägga stora resurser på uppföljning och utvärdering om inte resultaten används i utformningen av biståndet, säger hon i ett pressmeddelande.
