I budgeten som presenteras i morgon torsdag höjs ersättningen från Försäkringskassan enbart för 0,6 procent av alla människor som är långtidssjuka eller funktionsnedsatta. Det handlar om de drygt 5 400 personer som lever på den form av ersättning som kallas sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. 

– De senaste årens höga inflation har drabbat människor som lever i ekonomisk utsatthet särskilt hårt. Den höjning av sjuk- och rehabiliteringspenning och boendetillägg som regeringen föreslår är en viktig åtgärd för att stötta i denna svåra situation, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

Sjuk- och rehabiliteringspenningen i särskilda fall går främst till personer som inte kunnat arbeta när de var unga, och som sedan blivit för gamla för att få aktivitetsersättning, eftersom den upphör vid 30 års ålder. 

Alla andra ersättningar från Försäkringskassan höjs årligen enligt prisbasbeloppet, men inte denna. Den har varit fryst sedan 2012. 

– Det är rimligt att ersättningen höjs. Det är en grupp som varit eftersatt i 12 år. Många lever under existensminimum och behöver i vissa fall söka kompletterande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, säger Nicklas Mårtensson, ordförande på Funktionsrätt Sverige. 

Samtidigt skulle organisationen vilja se att även andra ersättningar inom sjukförsäkringen höjs eftersom prisbasbeloppet inte har kompenserat för all inflation och stigande boendekostnader under senaste åren.

Särskilt gäller det personer som får den allra lägsta nivån av sjukersättningen, garantinivån. I dag ligger den på 13 275 kronor i månaden.

– Det är en låg ersättning redan som det är. De har halkat efter jämfört med kostnader och den allmänna löneutvecklingen under de senaste 15 åren. 

De saknar skydd

Därtill finns en grupp som helt faller utanför sjukförsäkringen och alltså inte får någon ersättning därifrån alls, konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en rapport. 

– Ja, för personer som har tillfällig nedsättning, men som kanske aldrig jobbat eller av olika anledningar förlorat sin SGI (sjukpenninggrundande inkomst, reds anmärkning) så finns inget skydd i den offentliga sjukförsäkringen, säger Jens Karlsson, utredare på ISF.

Tidigare fick den gruppen tidsbegränsad sjukersättning, men möjligheten till den inkomsten avskaffades 2008. Några fick därefter behålla en tillfällig variant fram till 2012. När sedan den ovan nämnda sjuk- och rehabiliteringspenningen i särskilda fall infördes samma år var det bara ett fåtal ur gruppen som fick förmånen. I dag är det främst personer som haft aktivitetsersättning som får del av sjuk- och rehabiliteringspenningen i särskilda fall, enligt Jens Karlsson. 

När den tidsbegränsade sjukersättningen fanns fick över 10 600 personer pengen på garantinivån. Hur stor motsvarande grupp är i dag och hur de försörjer sig nu är det ingen som vet, men redan tidigare var det många som sökte stöd hos socialtjänsten. Att sjuka behöver söka sig dit skiljer sig åt från hur sjukförsäkringen har sett ut historiskt i Sverige, enligt Jens Karlsson.

– Det finns en lång tradition av att ha skydd vid tillfällig sjukdom även för personer som inte har kvalificerat sig för inkomstbaserad ersättning, säger Jens Karlsson.

Samtidigt lämnar ISF ingen rekommendation till politikerna om huruvida den tidsbegränsade sjukersättningen borde återinföras. 

– Det är upp till den politiska viljan. Vi har sett att sjukpenning i särskilda fall ska få en höjning, men det här tror jag skulle kräva en utredning för att se hur, och om, man ska införa ytterligare en förmån för den här gruppen, säger Jens Karlsson.

”Funkisskatt”

En annan sak Funktionsrätt Sverige reagerar på i budgeten när det gäller privatekonomin för långtidssjuka och funktionsnedsatta är vilka skatter regeringen väljer att avskaffa eller sänka.

– Det är vi kritiska till, säger Nicklas Mårtensson.

Regeringen lägger bland annat pengar på att ta bort flygskatten och att sänka skatten på sparande på ISK-konton, något som personer med sjukpenning eller sjukersättning sällan har råd med. 

Samtidigt sänks inte inkomstskatten för långtidssjuka eller personer med funktionsnedsättningar, trots att de i snitt ofta har lägst inkomster. I stället inför regeringen ett nytt jobbskatteavdrag i budgeten, som alltså bara går till dem som arbetar eller är ålderspensionärer. 

Ideologin bakom detta är att lägre skatt på arbete skulle få folk att arbeta mer, men det tankemönstret fungerar inte på sjuka och personer med funktionsnedsättning, anser Nicklas Mårtensson.

– Många vill arbeta men det går inte. Det påverkar hälsan negativt om du har dålig ekonomi när du försöker ta dig tillbaka, säger Nicklas Mårtensson. 

Att långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning får betala mer i skatt än de som kan arbeta har fått smeknamnet funkisskatt av de som vill avskaffa den, bland annat Vänsterpartiet, Miljöpartiet och politiker inom Socialdemokraterna. 

För lite resurser

Regeringens idé tycks i stället vara att förbättra privatekonomin för personer med funktionsnedsättningar genom att få ut dem i arbete, vilket man på Funktionsrätt Sverige visserligen är positiv till då många i gruppen saknar jobb. 

Men de förslag som regeringen hittills presenterat för detta i budgeten för 2025 anser man är undermåliga. Det handlar bland annat om att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att starta eget företag och att utbilda sig på folkhögskola. Långtidssjuka nämns inte.

Nicklas Mårtensson tycker överlag att regeringen och Sverigedemokraterna lägger för lite resurser i budgeten på personer som är långtidssjuka eller har funktionsnedsättning .

– Det räcker inte, säger han.

Syre söker socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).