Assistansersättningen går till personer med funktionsnedsättning som behöver anställa en personlig assistent, som hjälper dem att få ett bra liv i vardagen.

Men under många år har assistansersättningen inte höjts, trots inflationen. Det har inneburit att en del personer med funktionsnedsättning har behövt betala med pengar ur egen ficka för att få hjälp under timmar då de egentligen har laglig rätt till ersättning enligt LSS.

Men nu väljer alltså regeringen att höja assistansersättningen med 3 procent, vilket ger en höjning på 9 kronor och 98 öre i timmen, uppger regeringen på en presskonferens under onsdagen.

Dessutom ska assistansersättningen indexeras så att den höjs årligen därefter, enligt prisbasbeloppet, som ska följa konsumentprisindex.

– Det är okej. Det betyder att den inte hela tiden urholkas, men höjningen sker från en ganska låg nivå. Egentligen skulle det behövas en bättre slant än så för att komma ifatt de senaste årens skuld, säger Nicklas Mårtensson, ordförande på Funktionsrätt Sverige, som ändå anser att det är en bra start.

”Glädjande”

Under presskonferens påpekar en journalist att höjningen är långt ifrån att följa den övriga löneutvecklingen. 

– Vi kommer påbörja det arbetet för att få en trygg och bra indexering, svarar Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister.

Ett annat förslag i budgeten är att statsbidraget till funktionsrättsorganisationerna höjs med 20 miljoner . Det är Nicklas Mårtensson desto mer positiv till, även om inte heller denna höjning motsvarar ökningen i kostnader som funktionsrättsorganisationerna haft sedan 2008.

– Det är första gången som statsbidraget höjs på tio år. Det är verkligen glädjande, säger han. 

Kostnaden för staten för den höjda assistansersättningen är 390 miljoner kronor.

Förtydligande: Artikeln har uppdaterats med en mer korrekt avrundning av timbeloppet på assistansersättningen