På två år har antalet fattiga svenskar ökat med hundratusentals personer. Nu lever runt 580 000 människor i materiell och social fattigdom, enligt SCB:s senaste siffror.
– Det är en väsentlig andel av befolkningen, säger Carina Mood, professor.
I dag lever 5,5 procent av Sveriges befolkning i så kallad materiell och social fattigdom, enligt de senaste siffrorna som Syre tagit fram ur Statistiska centralbyråns databas.
– Det här är ingen obetydlig siffra. Det är en ansenlig del av befolkningen, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Materiell och social fattigdom innebär att inte ha råd med minst fem av tretton särskilda utgiftsposter, som att äga två par skor – inklusive vinterskor, att inte kunna värma upp sin bostad tillräckligt, inte kunna betala skulder i utsatt tid eller inte ha råd att äta middag med familj eller vänner en gång i månaden.
– Det är saker som är påtagliga. Man har inte råd med något som underlättar vardagen eller som är viktigt för att inte gå hungrig, säger Carina Mood.
Väntad ökning
Statistiken bygger på en undersökning som SCB gjorde 2023. Två år tidigare – 2021 – var det 3,5 procent av Sveriges befolkning som levde i materiell och social fattigdom. Att andelen har ökat sedan dess är inte så förvånande med tanke på inflationen 2022, anser Carina Mood.
– Det var precis vad jag hade väntat mig. Vi hade jättestora kostnadsökningar. Nu har ökningstakten minskat. Men priserna har inte gått ned. Vi har fortfarande väldigt höga prisnivåer och inkomsterna har inte hängt med.
Antalet fattiga ökar även bland de som har det ännu mer kärvt än gruppen som nämns ovan – de som inte har råd med minst sju av de tretton särskilda utgiftsposterna.
Förra året bestod den gruppen av 2,5 procent av befolkningen, vilket är en ökning med nästan 80 procent från 2021. Och jämfört med 2015 är ökningen ännu större. Det året var det bara 1,1 procent av befolkningen som var så fattiga, enligt statistik från Eurostat.
– Vi ser en ökning av fattigdomen, säger Carina Mood.
Samtidigt vill hon betona att ur ett internationellt perspektiv har Sverige fortfarande en liten andel fattiga, och inom EU delar vi toppskiktet tillsammans med bland annat Schweiz.
– Det är relevant att jämföra oss med andra västerländska länder, men samtidigt har vi sett en försämring över tid. Man måste ha båda perspektiven i huvudet samtidigt, säger hon.
Relativ fattigdom
Parallellt med att fler människor inte har råd att betala sina utgifter har samtidigt den relativa fattigdomen minskat, vilket kan skapa förvirring.
– Det här visar problemet med det relativa fattigdomsmåttet, säger Carina Mood.
Det relativa fattigdomsmåttet innebär att alla hushållen i landet jämförs med varandra. Har ett hushåll 60 procent lägre inkomst än vad som är medianvärdet anses det vara ett fattigt hushåll. Men att ha det som mått på fattigdom är ett problem, anser Carina Mood.
– I en situation där man över hela befolkningen får en sämre situation så syns inte den ökade fattigdomen för dem längst ned eftersom man jämför dem i botten med dem i mitten. Då osynliggörs fattigdomen, säger Carina Mood, som skulle vilja att måttet i stället kallades för något annat, exempelvis relativinkomst.
Fattigdomsmåttet materiell och social fattigdom är bättre, anser hon.
– Det är mer i linje med vad människor i gemen tänker på när de tänker på fattiga.
Så mäts materiell och social fattigdom
Personer som svarar ja på minst fem av dessa 13 frågor anses leva i materiell och social fattigdom. Svarar personen ja på minst sju av frågorna hamnar personen i kategorin allvarlig materiell fattigdom. Undersökningen görs via webbenkäter och telefonintervjuer, och rör människor som är folkbokförda i Sverige, inte asylsökande eller papperslösa.
- Har inte råd att ha det tillräckligt varmt i bostaden
- Har inte råd med Internet i bostaden
- Har inte råd med dator
- Har inte råd att laga en måltid med kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag
- Har inte råd med två par skor, inklusive vinterskor
- Har inte råd med nya kläder
- Har inte råd att ersätta utslitna möbler
- Har inte råd att träffa vänner/släkt för att fika eller äta middag minst en gång i månaden
- Saknar kontantmarginal
Personer som har svarat nej på följande fråga: ”Skulle du/ni, inom en månad, klara av att betala en oväntad utgift på 13 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?” (Beloppet är från undersökningen som genomfördes år 2023) - Svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop
Personer som svarar ”svårt” eller ”mycket svårt” på frågan: ”Om du tänker på hela hushållets ekonomi överlag, hur lätt eller svårt tycker du det är att få ekonomin att gå ihop?” - Har kommit efter med betalningar
Personer som har svarat ja på minst en av följande frågor: ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du/ni kommit efter med…
….betalningen av hyran för bostaden/avgiften till bostadsrättsföreningen på grund av ekonomiska svårigheter?
… betalningen av räntor eller amorteringar för bostaden på grund av ekonomiska svårigheter?
… betalningen av räkningar för el, gas, värme, vatten, sophämtning eller liknande på grund av ekonomiska svårigheter?
… andra avbetalningar på grund av ekonomiska svårigheter?” (Avser andra avbetalningar, lån eller kontokortsskulder än bostadslån.) - Har inte råd att åka på en veckas semester per år
Personer som har svarat nej på följande fråga: ”Om du/ni skulle vilja, har du/ni råd att varje år ha minst en semestervecka någon annanstans än hemma? Boende i sommarstuga eller hos vänner eller släktingar räknas också med.” - Har inte råd med bil
