Prenumerera

Logga in

Zoom · Miljö

IPBES: Enorm förändring krävs för att rädda människan och naturen

Det krävs genomgripande förändringar om vi ska ha en möjlighet att vända förlusten av biologisk mångfald i världen, enligt två tunga rapporter från IPBES. Foto: IPBES

Den pågående naturförstörelsen underminerar vår existens. Men utvecklingen går att vända om vi på ett genomgripande sätt förändrar våra samhällen. Det är budskapet i en tung rapport som släpptes i dag av IPBES, som kan jämföras med FN:s klimatpanel‚ men för biologisk mångfald.  
– Det som ytterst står på spel är vår överlevnad, säger Maria Widemo, expert på Naturvårdsverket, som var med om att godkänna rapporten i Namibia. 

Det tyngsta organet för att bedöma tillståndet för den biologiska mångfalden i världen är IPBES. En mellanstatlig organisation som, inte olikt hur FN:s klimatpanel arbetar, producerar bedömningar av det rådande kunskapsläget i återkommande cykler.

Senast en global bedömning genomfördes var 2009 då man konstaterade att förlusten av biologisk mångfald nu sker snabbare än någonsin under mänsklighetens historia. I veckan har två uppföljande specialrapporter släppts som istället fokuserar på hur vi kan vända utvecklingen.

Vad som krävs är inte lite: En genomgripande förändring av hur vi ser på naturen och hur vi interagerar med den. En förändring i paritet med hur industrialiseringen förändrat våra samhällen, enligt den rapport som släpptes i dag, Transformative change assessment. Men den förändring som nu krävs måste ske än snabbare.

– Transformativ förändring är brådskande, nödvändig och utmanande, men möjlig, säger Maria Widemo, expert på Naturvårdsverket, som ledde den delegation som varit med om att godkänna rapporten tillsammans med delegater från sammanlagt 147 länder.

”Kostar jättemycket”

Rapporten har tagits fram av över hundra forskare under tre år och lyfter bland annat att vi måste stärka vår egen känsla av koppling till naturen, samt vikten av att hela samhället engageras för att vända förlusten av biologisk mångfald. Men också hur finansiella flöden måste riktas om från verksamheter som bidrar till naturförstörelse till att bygga hållbarhet och stärka ekosystem. 

– Det kostar jättemycket. Men man har också tittat på vad det kostar att låta bli och det kostar mycket, mycket mera. För då får du ännu större problem med ännu högre kostnader lite längre fram, säger Maria Widemo.

Vad är det som står på spel? 

– Ytterst handlar det om vår överlevnad. Att vi ska ha en dräglig tillvaro här i världen. Det är ett väldigt mänskligt perspektiv, sedan kan jag tycka att naturen har ett eget värde i sig själv. Men vi är ju på väg mot brytpunkter i olika ekosystem, där det kanske blir irreversibelt och då finns det ingen väg tillbaka. Om vi bromsar nu och vi gör det effektivt så har vi en möjlighet att undvika att hamna där. Men då kan vi inte vänta.

Här kommer den första rapporten som släpptes i veckan in i bilden, Nexus assessment. Ansatsen är att förklara kopplingen mellan hälsa, vatten, mat, biologisk mångfald och klimatförändringarna, som i rapporten kalla olika ”nexus”. 

– Det är ett försök till att förklara hur nexuskomponenterna är beroende av varandra, ett enormt arbete, säger Maria Widemo.

Delarna påverkar varandra

Görs insatser rätt kan vi få till vinster som gynna alla ”nexus”. Samtidigt undviker vi att till exempel en lösning som kan se ut att vara bra för klimatet, samtidigt undergräver vår vattenförsörjning eller den biologiska mångfalden. 

–  Det är meningslöst att prata om den ena utan att jobba med den andra, då de är beroende av varandra. Man kan få till både negativa och positiva synergier. Vi behöver tänka flera tankar samtidigt, säger Maria Widemo.

Ett exempel som används i Nexus-rapporten rör en parasitsjukdom som kan orsaka livslång ohälsa och som drabbar mer än 200 miljoner människor världen över, snäckfeber. Om sjukdomen endast behandlas som en hälsoutmaning, vanligtvis genom medicinering, återkommer problemet ofta eftersom människor återinfekteras.

Ett projekt på landsbygden i Senegal, som lyfts i rapporten, använde ett annat tillvägagångssätt. Där gjordes en kraftansträngning för att minska vattenföroreningar och avlägsna invasiva växter för att minska livsmiljön för de sniglar som är värdar för de parasitiska maskar som bär på sjukdomen. Något som resulterade i en 32-procentig minskning av infektioner hos barn, förbättrad tillgång till sötvatten och nya intäkter för lokalsamhällena, enligt rapporten. Maria Widemo tar ett annat exempel: 

– Om du maximerar livsmedelsproduktionen så kan det gå ut över biologisk mångfald och vattenhushållningen. Det kan även bli ökade växtgasutsläpp, kontentan är att man inte kan titta på en sak i taget. Man måste ta ett helhetsgrepp och vara medveten om på vilket sätt de här olika delarna påverkar varandra.

Mötet godkände också tidsplanen för nästa globala bedömningen av den biologisk mångfalden. Den ska publiceras 2028.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV