Den statliga satsningen Industriklivet är tänkt att stödja forskning och investeringar som bidrar till omställning och att minska industrins utsläpp. Men det finns brister som riskerar att göra satsningarna ineffektiva, det meddelar Riksrevisionen i en ny granskning.
– Regeringens utformning av Industriklivet har inte varit tillräckligt väl genomtänkt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande.
Riksrevisionens granskning visar att Industriklivet varken har utformats eller hanterats så att det så effektivt som möjligt kan bidra till industrins klimatomställning och Sveriges klimatmål.
Bland annat kritiserar Riksrevisionen att man inte låtit analysera konsekvenserna av att man vid två tillfällen breddat satsningen, som till en början var relativt smal, och riktade sig till processindustrin.
Fakta: Industriklivet
Industriklivet är en satsning som regeringen beslutade om år 2018, och som 2024 omfattar totalt 1457 miljoner kronor som kan investeras i projekt som pågår till och med 2031.
Energimyndigheten har i uppdrag att ansvara för Industriklivet.
Sedan 2021 är Industriklivet en del av EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (Recovery and resilience facility, RRF).
Energimyndigheten”Breddningarna har bland annat medfört en överlappning gentemot Klimatklivet, ett annat stöd för klimatinvesteringar. Vissa aktörer kan därför ansöka om stöd från både Industriklivet och Klimatklivet för likvärdiga investeringar. Industriklivet ställer lägre krav på beräkningar av investeringars utsläppsminskningar än Klimatklivet”, skriver Riksrevisionen, och tillägger att detta inte är rimligt.
Dessutom finns det en risk att åtgärder som fått stöd inom Industriklivet inte kan genomföras, till exempel på grund av bristande tillgång till el eller osäkerhet i tillståndsprocesser kopplade till andra miljömål, skriver Riksrevisionen.
Ansökningar inte jämförbara
Även Energimyndighetens sätt att hantera Industriklivet får kritik. Bland annat har myndigheten inte säkerställt att ansökningarna är jämförbara. Sökande har själva fått bestämma hur de beräknar förväntade utsläppsminskningar, vilket lett till att flera olika metoder och avgränsningar använts. Det gör det svårt för Energimyndigheten att rangordna projekten.
– Energimyndigheten har därmed inte säkerställt att de mest effektiva projekten beviljas stöd, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.
En ytterligare brist är att Energimyndigheten inte systematiskt har samlat in alla uppgifter som behövs för att kunna utvärdera projektens resultat. Det gäller framför allt utsläppsminskningar. I sin återrapportering till regeringen har Energimyndigheten i stället använt de uppgifter som de sökande angett i samband med ansökan. Dessa uppgifter, menar Riksrevisionen, är osäkra och inte jämförbara mellan projekt.
Samordna alla klimatinvesteringar
Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att överväga att ändra Industriklivets utformning, och att se till att samordna alla statliga stöd till klimatinvesteringar. Regeringen bör också se till att det finns alternativa åtgärder att nå Sveriges klimatmål om de höga förväntningarna på Industriklivet inte infrias.
Råden till Energimyndigheten går bland annat ut på att ta fram formulär som tydligt efterfrågar de uppgifter som behövs för att göra en enhetlig prövning och en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering. Detta för att kunna få in jämförbara beräkningar av projektens potential till utsläppsminskningar.
