Aldrig tidigare har så få fått ekonomiskt bistånd av socialtjänsten. En delförklaring kan vara att det blivit svårare att beviljas stödet.
– Det är viktigt att undersöka. Vittnesmålen från civilsamhället är väldigt oroväckande, säger Klara Hussenius, forskare.
Det har aldrig varit så få som beviljats ekonomiskt bistånd, tidigare socialbidrag, som förra året, sedan Socialstyrelsen började mäta detta 1990. Även den preliminära månadsstatistiken för 2024 visar samma trend, med sjunkande antal personer som får ekonomiskt bistånd.
Varför det ser ut så här vet inte forskarna.
– Det är svårt att svara på. Antalet bidragsmottagare har sjunkit ganska fort och vi har ingen forskning om vad det kan bero på än, säger Klara Hussenius, forskare i socialt arbete på Stockholms universitet.
En förklaring kan vara att de flyktingar som kom till Sverige vid flyktingkrisen 2015 nu har hunnit bo så länge i Sverige att de har kunnat hitta jobb. I dag tar Sverige också emot mycket färre flyktingar, vilket kan påverka statistiken då det är något vanligare att nyanlända får ekonomiskt bistånd än svenskfödda, eftersom de ofta inte hunnit kvala in i exempelvis socialförsäkringen.
Fler förklaringar
Klara Hussenius tror att det är en ganska viktig förklaring till minskningen, men att det kan finnas ytterligare delförklaringar.
– Vi ser också tecken på att fler antingen nekas ekonomiskt bistånd, beviljas för lite pengar eller inte ansöker alls, säger Klara Hussenius.
Hon tror att minskningen kan bero på en kombination av dessa två.
– Vi kan inte utesluta att det också har att göra med socialtjänstens handläggning.
Det saknas nationell statistik på hur många som får avslag på sin ansökan om ekonomiskt bistånd. Men flera olika faktorer pekar på att det är så, uppger Klara Hussenius.
Tidigare studier visar att socialsekreterarnas bedömningar blivit mer restriktiva över tid. Färska siffror från Stockholm stad visar att andelen som fick avslag på sin ansökan, helt eller delvis, förra året var den högsta på 30 år. Samtidigt ökar skulderna hos Kronofogden.
– Det tyder på att många har svårt att klara sin försörjning, säger Klara Hussenius.
Inflationen
Samtidigt har nivån på försörjningsstödet urholkats under de senaste 25 åren. Och de senaste årens inflation syns inte fullt ut i den så kallade riksnormen. Det innebär att socialtjänsten kan neka folk försörjningsstöd med motiveringen att de har tillräckligt med inkomster, trots att summan inte längre räcker till de kostnader det påstås att den ska täcka. Visserligen får socialtjänsten ge mer än den låga riksnormen, exempelvis i tider av inflation, men tidigare forskning visar att riksnormen oftast ses som en maxnivå på bidraget.
Ytterligare faktorer som pekar på att det blivit tuffare att få ekonomiskt bistånd är alla de människor som söker hjälp hos Stadsmissionen för att de nekas stöd. Vissa lyckas inte ens få tag på en socialsekreterare för att förklara sin situation.
– Det här är indikationer på att de välfärdsstatliga institutionerna inte fungerar som de ska, säger Klara Hussenius.
Oavsett hur vanligt problemet är anser hon att det är viktigt att uppmärksamma detta. Särskilt som det i samhällsdebatten är mycket betoning på att upptäcka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.
– Det är jätteviktigt för att systemet ska fungera, att det går till dem det är tänkt att gå till. Men jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att man tycks vara så övertygad om att bidraget är överutnyttjat, i en tid då bidragssiffrorna är rekordlåga och köerna till soppköken växer. Man tycks inte vara lika intresserad av att granska om de, som det här stödet är tänkt till, faktiskt får stöd.
Klara Hussenius tillägger:
– Det är viktigt att undersöka, inte minst med tanke på vittnesmålen från civilsamhället som är väldigt oroväckande.
Färre med ekonomiskt bistånd
Förra året var det 177 145 vuxna personer som beviljades ekonomiskt bistånd i landet någon gång under året. Det är den lägsta sedan 1990.
Trenden med färre antal beviljade håller i sig även i månadsstatistik hittills under 2024.
I augusti i år var det 109 026 personer som beviljades ekonomiskt bistånd, jämfört med 110 784 personer förra året.
Att färre beviljas gäller både när statistiken är uppdelad på enbart vuxna individer och när den är uppdelad på hushåll, där alltså barn kan ingå.
Invandrade personer kvalar mer sällan i arbetslöshetskassan eller socialförsäkringen, eftersom de ofta bott och jobbat i Sverige under kortare tid än infödda. Därför är det en högre procent av de utlandsfödda som behöver söka försörjningsstöd om de inte kan jobba, medan många inrikesfödda i stället kan få exempelvis sjukpenning eller a-kassa.
Förra året var runt 60 procent av det totala antalet vuxna bidragsmottagarna födda utomlands. Men män som är födda i Sverige och lever utan barn är det hushåll som är den största gruppen som beviljas ekonomiskt bistånd av alla.
När det gäller sambos bestod den största gruppen förra året också av familjer där båda de vuxna var inrikesfödda — 66 806 hushåll, därefter kom familjer där den ena sambon var inrikesfödd och den andra utrikesfödd. Sist kom hushåll där båda var utrikesfödda – 17 321 hushåll, visar statistik från Socialstyrelsens databas.
Socialstyrelsen