– Unga som hör av sig till oss berättar att de mår dåligt av sin värnplikt och av att bära vapen. Vi kan hjälpa till genom att förklara vad som gäller och vad de har rätt till enligt lagen, bland annat förklara vad som gäller för att söka vapenfri tjänst, säger Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig i värnpliktsfrågor på Svenska freds, i ett pressmeddelande. 

Organisationen var med om att driva igenom den lagstiftade rätten att söka vapenfri tjänst som funnits i Sverige sedan 1920.

Men trots det så finns en risk att fler unga tvingas till värnplikt mot sin vilja, sedan värnplikten återaktiverades år 2017. Den som inte dyker upp på sin mönstring eller som vägrar sin värnplikt kan straffas med böter eller fängelse. Sedan 2017 har minst 415 åtal om brott mot totalförsvarsplikten väckts och 34 dömdes till fängelse mellan 2017 och 2022, skriver organisationen.

– Det är allvarligt att unga riskerar fängelse för att inte vilja göra värnplikt. Att slippa utöva våld och bära vapen är en mänsklig rättighet. Det är något Svenska freds stått upp för i över 100 år, säger Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå i pressmeddelandet.

Svenska freds är också oroade över problematiken med att svenska värnpliktiga kan komma att skickas utomlands för Natos räkning mot sin vilja. Enligt en Novus-undersökning kan över hälften av Sveriges unga tänka sig att försvara Sverige vid krig, men enbart 37 procent kan tänka sig att försvara Nato eller ett annat Natoland.

– Många som har hört av sig till oss under året, och förra året, är oroade för hur ett Natomedlemskap kan påverka dem. Det är skillnad på att ställa upp på att försvara Sverige och att skickas ut i strid för Natos räkning, i Turkiet eller något annat Natoland, säger Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig i värnpliktsfrågor på Svenska freds.