Vi har inte rubbat läget. Det var Havs- och vattenmyndighetens budskap i samband med att de släppte sin senaste lägesbild om tillståndet i vår havsmiljö. Ett av områdena där det inte bara står still, utan också tros ha blivit värre, är enligt rapporten tillförseln av näringsämnen till Östersjön från södra Sverige.

– Där har vi inte lyckats med några åtgärder än så länge, så vi borde göra mer helt enkelt, sa Mats Svensson, chef för myndighetens havsförvaltningsavdelning till Syre.

Lars Sonesten, forskare på SLU, håller med om Hav:s slutsats att vi måste göra ännu mer för att hjälpa ekosystemet att nå dit vi vill. Men inte om att ”vi inte lyckats med några åtgärder”.

– Vi har gjort mycket och är på rätt väg, men Östersjön reagerar mycket långsamt och det kommer att ta lång tid att få tillbaka en fullgod vattenkvalitet, säger han.

”Kraftiga svängningar”

Hav:s rapport är en uppföljning av hur Sverige når kraven i havsmiljödirektivet och sker i sexårscykler. På grund av stora variationer mellan olika år kan det därför vara missvisande när man flyttar fönstret bara sex år i taget, förklarar Lars Sonesten.

– Speciellt då vi under senare år har haft ömsom långa väldigt torra perioder som har avlösts av blöta perioder. Under torrperioder kan kväve ackumuleras i marken, som sedan kan åka ut i havet i stora mängder i samband med regnperioder. Dessa onormalt kraftiga svängningar har modellerna svårt att ta hänsyn till då de utgår ifrån ett ”någorlunda stabilt klimat”. Vid uppskattningar av hur mycket näring som tillförs Östersjön årligen görs en vädernormalisering för att minska effekten av mellanårsvariationen i väderleken, och denna normalisering fungerar helt enkelt dåligt vid dessa kraftiga svängningar.

Så är det fortfarande en dalande trend?

– Ja, generellt sett så går det åt rätt håll, men som sagt, det är ett långsamt system som kräver både tålamod och mer insatser för att minska belastningen på havet.