– De lärdomar vi drar från vårt arbete i Ukraina handlar om att öka kunskapen om första hjälpen och psykologisk första hjälpen hos allmänheten, liksom att civilsamhällets roll i det civila försvaret är central. Vi noterar att hela den militära behovsanalysen lyfts in i propositionen, medan MSB:s bedömning om vad det skulle kosta att bygga upp det civila försvaret – 27 miljarder kronor – i slutändan har blivit 15 miljarder kronor år 2028, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda korset, i ett pressmeddelande.

I rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans uppskattade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att förstärka det civila försvarets förmåga kostar uppemot 27 miljarder kronor per år från 2026 till 2030.

Svenska Röda korset välkomnar en nationell sammanhållen planering och genomförande för mottagande av humanitärt och annat civilt stöd, vilket regeringen aviserade i sitt förslag som presenterades den 15 oktober. Kritik riktas mot att ett ensidigt fokus på regioner i den civil-militära samverkan lämnar stora delar av civilsamhället utanför.

– Vi ser också ett tydligt behov av att stärka beredskapen för klimatkriser, då extremväder redan påverkar Sverige. Propositionen saknar ambitioner inom detta område och behöver prioritera förebyggande insatser för att rusta samhället mot klimatrelaterade hot, säger Ulrika Modéer.

Regeringen ger det militära försvaret ett tillskott på 174 miljarder kronor och det civila försvaret 35,7 miljarder under perioden, vilket Syre rapporterat om. Antalet personer i försvaret beräknas att växa från dagens 88 000 personer till 115 000 år 2030.

Medlen till det civila försvaret kommer att gå till samtliga beredskapssektorer, men av särskilt vikt är elektroniska kommunikationer och post, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, hälsa, vård och omsorg, transporter, energiförsörjning samt räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.