Vindkraftsbranschen är kritiska till utredningen om havsbaserad vindkraft som presenterades för regeringen i fredags. Dels för att förslagen inte löser något för de befintliga projekt som redan väntar på beslut. Dels för att regeringen inte visat någon vilja till att underlätta de tuffa marknadsförutsättningarna.
I den utredning som nyligen presenterades föreslås ett helt nytt system för tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Tanken med det är att lösa upp de knutar som ofta dyker upp sent i ett planerat vindkraftsprojekt och som sätter stopp. Såsom att försvaret säger nej och hänvisar till säkerhetsskäl. Så skedde exempelvis i början av november, när regeringen stoppade 13 planerade vindkraftparker i Östersjön.
– Utredningen säkrar inte de resurser som redan lagts ner i de befintliga vindkraftsprojekten. Som det ser ut nu verkar inte utredningen ge de förutsättningar som behövs för att ta tillvara på de nedlagda resurserna, säger Per Olofsson, ordförande för Svensk vindkraft, till Syre.
På branschorganisationen är man förvånade över att regeringen i november tog ett så pass stort beslut ”på ett bräde”.
– De här vindkraftparkerna hade ju kunnat leverera en god andel av det svenska elbehovet framgent, säger Per Olofsson.
Totalt handlar det om 30 GW installerad kraft, eller cirka 140 terawattimmar årlig produktion som skulle kunna vara igång inom cirka 10 år. Det är också många nedlagda arbetstimmar hos projektörer och tillståndsprövande myndigheter som lagts ner på att ta fram de olika planerna, uppskattar Per Olofsson.
Dialog med försvaret ”måste tillåtas gå i mål”
För att lösa problemet med bland annat sena invändningar från Försvarsmakten föreslår utredningen som presenterades i fredags att Sverige ska gå över till ett nytt tillståndssystem, som de flesta andra europeiska länder redan infört: Ett anvisningssystem där regeringen pekar ut lämpliga områden för vindkraft, och där företag sedan får buda på att få ensamrätt på att bygga i området.
Men detta system kommer inte att kunna ge nya vindkraftsparker förrän under andra halvan av 2030-talet. Och för de befintliga projekten presenterades inte mycket nytt. Problemet med att försvaret kan komma in i ett sent skede och säga nej finns fortfarande kvar för dessa.
– Det finns en god dialog med försvaret, det gör det ju. Men den dialogen måste tillåtas gå i mål. Och istället för att avslå brett så behöver man pröva om man kan komma fram till lösningar som möjliggör vindkraft till havs, säger Per Olofsson.
Just nu väntar fortfarande 12 ansökningar om havsbaserad vindkraft på ett ja eller nej från regeringen eller en länsstyrelse. Samtliga antingen på västkusten eller i Bottniska viken, eftersom samtliga projekt i Egentliga Östersjön tillhörde de som fick avslag från regeringen i november.
Befintliga projekt har kommit långt
– Tittar man på de projekten som fortfarande väntar på tillstånd så är det kända projekt. De har kommit väldigt långt, och det vore synd att stoppa dem nu. När andra länder bytte tillståndssystem så var deras projekt inte lika långt gångna, säger Per Olofsson och fortsätter:
– Det är ytterst angeläget att dra nytta av det och inte börja om från början.
Men för att få till nya vindkraftsparker till havs så måste det också finnas marknadsmässiga förutsättningar. När utredaren Magnus Hermansson presenterade utredningen i fredags varnade han just för att det i nuläget inte finns något ställe längs Sveriges kust där man kan ”exploatera på marknadsvillkor”. En omvärldsanalys som utredningen lät göra visar dessutom på att mindre än en procent av de vindkraftsparker som byggt i ”vårt närområde” de senaste tio åren har skett på marknadens villkor. Det ser alltså ut som att någon form av stöd eller riskdelning från statens sida behöver komma till för att nya havsbaserade vindkraftsoparker ska kunna byggas. Men regeringen har hittills sagt nej till att gå in med subventioner. Det blev tydligt i september, då den planerade vindkraftsparken Kriegers Flak stoppades av Vattenfall efter att regeringen inte velat stå för kostnaden för anslutningen till stamnätet, något som tidigare hade utlovats av den förra regeringen.
Ebba Busch sa då till DN att Vattenfall inte har ”koll på sina grejer”, det vill säga kalkyler för kostnader.
– Vattenfall behöver vara tydliga med att de vill att skåningarna ska betala mer för att de ska få till Kriegers flak, det är deras lösning. Jag tror att få konsumenter i elområde fyra vill betala ännu mer för elen än man gör i dagsläget. Det de föreslår är att staten, skattebetalarna, ska ta anslutningsavgiften, sa hon.
Ingen budade i Danmark
Ett fall i Danmark visar hur marknadsförutsättningarna för havsbaserad vindkraft i dag är tuffa. Där gick nyligen tiden ut för att buda på att få bygga vindkraft i tre områden i Nordsjön, utan att ett enda företag la ett bud. Den danska branschorganisationen Green power Denmark beskriver det som ett ”stort bakslag för den gröna omställningen”, och riktade skarp kritik mot den danska regeringens villkor för upphandlingen.
– Vindkraftverk är inte pengaträd, sa de i ett uttalande enligt Energinyheter.
Exakt hur marknadssituationen ser ut för de svenska planerade vindkraftsparkerna återstår att se. Men Svensk vindenergi, Svensk vindkraft och Energiföretagen skriver i en gemensam debattartikel att utbyggnaden av det svenska kraftsystemet som vi nu står inför ”saknar motstycke i modern tid”.
”Det är då rimligt att staten är med och delar på ansvaret för att realisera utbyggnaden av ny storskalig elproduktion eller lagring, som behövs för att uppnå klimatmålen – alla fossilfria kraftslag kommer behövas för att klara omställningen. Det kan behövas olika typer av riskavlyft eller undanröjande av andra hinder för att säkerställa att detta sker. Det är inte nödvändigtvis så att ett hinder, regulatoriskt eller ekonomiskt, är detsamma för alla kraftslag. Därför är det viktigt att man utreder eventuella marknadsmisslyckanden som påverkar produktionsanläggningar och lagringstekniker som är väsentliga för att kunna bygga ett kostnadseffektivt, stabilt och resilient kraftsystem. Elmarknadsutredningen som presenterar sitt betänkande i vår bör därför beakta detta, oaktat teknikval”, skriver de.
Förordar teknikneutrala lösningar
Södra Sverige kommer ha ett fortsatt stort behov av en säkrad energiförsörjning framöver. Här krävs såklart flera energislag såväl som lagring och smarta elnät för att lösa utmaningarna.
– Här kan vindkraften tillföra massor av nätnytta och stärka upp precis där det saknas, säger Per Olofsson.
Han tillägger att det är viktigt att komma ihåg att även Försvarsmakten har ett stort behov av en tillräcklig elförsörjning.
– Det är en stor energikonsument som även de har en omställning att göra och som tjänar på att bli mindre beroende av yttre energiförsörjning som leveranser av olja.
– Från Svensk vindkrafts håll ser man att alla energislag är viktiga i att få till ett välfungerande elsystem. Teknikneutrala och rättvisa lösningar är något vi förordar. Ett ensidigt fokus på ett kraftslag gagnar ingen, anser vi.
