De som arbetar i kvinnodominerade yrken tjänar i snitt 8 900 kronor mindre än personer i mansdominerade yrken eller i yrken med en jämn könsfördelning. Och gapet ökar, uppger Sveriges Kvinnoorganisationer och Lönelotsarna i ett pressmeddelande.
I dag är det Lika löne-dagen, eller Equal pay day, en dag som upprättats för att uppmärksamma skillnader i lön mellan könen.
Lagom till denna dag lanserar Sveriges kvinnoorganisationer och Lönelotsarna en ny rapport. Den visar att gapet mellan kvinnodominerade yrken och mansdominerade yrken har ökat med 1 procent, och då från ett redan stort gap. Förra året var det strukturella lönegapet 20 procent. 2018 och 2021 var gapet 19 procent.
Trots att det krävs längre utbildningar i många av de kvinnodominerade yrkena, har de ofta lägre löner. Det gäller exempelvis socialsekreterare, grundskollärare och förskollärare, som alla har lägre lön än poliser, trots att kravnivån i dessa kvinnodominerade yrken är högre.
På samma sätt har väktare och ordningsvakter, som endast kräver en kort utbildning, högre lön – 6 100 kronor – jämfört med en barnskötare där det krävs gymnasieutbildning.
De som arbetar i kvinnodominerade yrken tjänar i genomsnitt 8 900 kronor mindre än de som arbetar i jämförbara yrken som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning, enligt organisationerna.
– Om regeringen på allvar vill förebygga gängkriminalitet måste man ge kvinnodominerade yrken som socialsekreterare och lärare möjlighet till samma löneutveckling som poliser har fått. Arbetsmarknadens parter måste också ta ansvar och främja lönehöjningar för de många kvinnor som jobbar i välfärden, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer i pressmeddelandet.
