Tolv EU-länder är på väg att missa de klimatmål som EU:s regelverk lägger på dem. Ytterligare sju länder balanserar på gränsen till att inte nå målen och det hela riskerar att bli en dyr historia för många länder, inklusive Sverige. Det visar en rapport som analyserat de klimat- och energiplaner som medlemsländerna lämnat till EU-kommissionen.
Halvårsskiftet var deadline för EU:s medlemsländer att lämna in sina uppdaterade klimat- och energiplaner till EU-kommissionen. Även Sverige tillhör de länder som inte kommer att nå de mål som ålagts oss via ESR-direktivet (Effort Sharing Regulation) – ett direktiv som delar upp ansvaret mellan medlemsländerna för att nå målen och där de rikare länderna får ta ett större ansvar. De fem områden som inkluderas i ESR är transporter, jordbruk, byggnader, avfall och vissa industrier som inte innefattas av EU:s utsläppshandel.
Enligt ESR ska Sverige minska sina koldioxidutsläpp med 50 procent till år 2030 jämfört med 2005. Men enligt det dokument som Sverige skickade in i slutet av juni kommer det målet inte att nås, något som kritiserats från många håll.
Men Sverige är långt ifrån ensamt. I en rapport som paraplyorganisationen Transport and Environment (T&E) gjort, visar det sig att tolv av medlemsländerna är långt ifrån att nå de uppsatta målen, och ytterligare sju riskerar att missa dem.
Kan höja priset på utsläppskrediter
Detta sätter i sin tur stor press på de utsläppskrediter som länderna kommer att kunna handla med från bättre presterande länder för att kompensera för de missade målen. Bara Tyskland i sig ser ut att kunna komma behöva 70 procent av de tillgängliga krediterna, det vill säga omkring 126 miljoner krediter. Landet ser ut att missa sina klimatmål med 10 procentenheter, enligt rapporten. Men även Italien är på väg mot att missa målen rejält, med 7,7 procentenheter, motsvarande cirka 120 miljoner krediter. Det hela kan leda till mycket dyr historia och att utsläppskrediterna helt enkelt inte räcker till för andra länder och dessutom skjuter i höjden vad gäller priset.
– Tyskland och Italien äter upp alla tillgängliga koldioxidkrediter från sina grannar, vilket gör dem strandade och riskerar att bli föremål för rättsliga förfaranden. Den tyska regeringen kommer snart att behöva möta sina medborgare och begära ännu mer pengar och fördjupa budgetkrisen ytterligare, för att kompensera för sin svaga politik, säger Sofie Defour, klimatdirektör på T&E, i ett pressmeddelande.
I en uträkning där utsläppskrediterna uppskattas kosta 129 euro (det pris som Bloomberg uppskattat att koldioxidpriset kommer att ligga på inom utsläppshandelsystemet ETS år 2030) konstaterar E&T att Tyskland skulle behöva betala 16,2 miljarder euro för att kompensera för sitt missade mål. Siffran för Italien landar på 15,5 miljarder euro. För Sverige, som beräknas missa målen med 8,5 procentenheter, skulle kostnaden för utsläppskrediterna då bli 1,7 miljarder euro, det vill säga motsvarande 19,6 miljarder kronor.
Går att vända utvecklingen
De länder som däremot ser ut att klara målen, och därmed kunna tjäna pengar på sin mer ambitiösa klimatpolitik är Spanien, Grekland och Polen. Spanien ser ut att klara sina mål med en marginal på 7 procentenheter och skulle därmed kunna tjäna så mycket som 10 miljarder på utsläppshandeln.
Men det finns fortfarande tid till att ändra kurs, konstaterar E&T.
– Länder står inför ett tydligt val: betala miljarder till sina grannar för sina koldioxidskulder, eller implementera ny politik som förbättrar livet för sina egna medborgare, till exempel att isolera hus. Det återstår fortfarande sex år att korrigera kursen. Vi uppmanar den nya kommissionen att samla ihop en aktionsgrupp, där åtgärder såsom elektrifieringsmål för tjänstebilar föreslås och där eftersläpande länder får den vägledning som behövs, säger Sofie Defour i pressmeddelandet.
