Utmaningarna är många, konstaterar Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana när han presenterar Trafikverkets inriktningsunderlag för 2026–2037 som i dag lämnats över till regeringen, som ett stöd i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

– Vi kan se att det kommer att krävas hårda prioriteringar, säger Maiorana.

– Det kommer inte att vara möjligt att inom nuvarande ram rymma både de resurser som krävs för att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet och återta visst eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan.

Trafikverket vill i detta läge prioritera underhåll, men även att modernisera signalsystemet för järnvägen.

Den nu gällande planen uppgår till 959 miljarder kronor i 2023 års prisnivå.

Men det skulle behövas omkring 15 procent i ökad ram – alltså ytterligare 150 miljarder – för att både bibehålla infrastrukturens funktionalitet och genomföra investeringarna i gällande plan i planerad takt, enligt Trafikverket.

Om utrymme dessutom ska finnas för nya satsningar behöver ramen ökas ytterligare.

I underlaget redovisas inte vilka enskilda väg- och järnvägsprojekt som Trafikverket vill prioritera. De pekas ut först i nästa planeringsfas, när riksdagen har röstat om de ekonomiska ramarna.

Men generaldirektören vill redan nu väcka frågan om prioriteringar.

– Man måste förstå att om vi fortsätter med samma investeringstakt, då kommer det att bli utmaningar och då måste man vara beredd att prioritera bland projekten, säger Maiorana.

Trafikverket tar också upp klimatmålet till 2030 och säger att ytterligare styrmedel behövs för att nå det, till exempel mer fossilfria drivmedel.

– För så fort går det inte i elektrifieringen, även om det går fort, säger Mattias Lundberg, uppdragsledare för rapporten.