På 1980-talet bestod hemvärnet av runt 120 000 medlemmar, vilket sjönk till cirka 20 000 år 2020. Det har gjort att det svenska hemvärnet under många år har haft svårt att fylla luckorna i sin bemanning.

Det förändrades över en natt i och med Rysslands invasion av Ukraina. Under 2022 ville drygt 29 000 personer gå med i Hemvärnet vilket är en ökning av antalet ansökningar med 619 procent jämfört med tidigare genomsnitt på runt 4000, rapporterar Politico.

Även förbundet Försvarsutbildarna, som utbildar för både det militära och civila försvaret, har sett ett markant ökande medlemstal de senaste åren, under 2023 steg antalet medlemmar med närmare 4 procent till 29 781 stycken.

Krigshot

Bakom intresset för militära frivillighetsorganisationer ligger inte bara konflikten i Ukraina, utan även hoten om ett krig i närtid i Sverige, som är ett budskap som flera gånger har signalerats från försvarsledningen och från regeringen.

Bland annat sade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), under Folk och Försvars konferens i januari i år att “Det kan bli krig”.

Ett uttalande som satte tonen för konferensen och som ledde till att många svenskar började bunkra mat och förnödenheter. Krigslarmet från svenska regeringen uppmärksammades också av utländska medier, rapporterade Dagens Nyheter.

Efter Folk och försvars-konferensen kom 1 200 ansökningar in till Hemvärnet, att jämföra med cirka 250 under samma period året innan, skriver Aftonbladet.

Kritik mot krigshetsen

Uttalandena har fått kritik av oppositionen. Även många inom fredsrörelsen har reagerat starkt mot den nya svenska linjen, bland annat menar IKFF:s generalsekreterare Malin Nilsson att den krigshetsande retoriken är högst medveten.
– När människor är rädda för militära hot är det väldigt mycket lättare att driva igenom satsningar på det militära försvaret framför andra saker som behövs i både freds- och krigstid, sade hon till Syre i januari.