Det senaste året har svensk djurskyddspolitik präglats av beslut som strider mot samhällets förväntningar och djurens välfärd. 2024 har inneburit kontroversiella förslag som att slopa beteskravet, minska vargstammen, underlätta skyddsjakt utan tillstånd och tillåta inhumana prissättningar inom veterinärvården. Inför 2025 vill jag uppmana både regeringen och oppositionen att sätta djurens välfärd högre på agendan.
Här är tre konkreta förslag som inte bara kan förbättra djurens livsvillkor, utan också bidra till en mer rättvis och etisk framtid.
1. Omfattande reformer för kycklingar, hönor och tuppar.
Kycklingindustrin är den djurindustri där förändring behövs mest. Miljontals kycklingar, hönor och tuppar lever under förhållanden som innebär enormt lidande. Hönor tvingas trängas i burar där de inte ens kan sträcka ut sina vingar, och varje dag dödas 15 000 tuppkycklingar direkt efter kläckning då de inte anses lönsamma. Under transport till slakterier dör årligen tiotusentals kycklingar och hönor på grund av skador, bristfällig ventilation och långa resor. Turbokycklingar växer så snabbt att deras kroppar kollapsar och många slaktas under plågsamma förhållanden där bedövningen ofta misslyckas.
För att stoppa detta systematiska lidande behöver vi ett förbud mot burhållning av hönor, en översyn av transportvillkor och skärpta regler för transporter, ett stopp för användningen av turbokycklingar samt en övergång till mer humana bedövningsmetoder.
Dessutom måste djurskyddslagen börja efterlevas genom fler och tätare kontroller med kännbara straff för överträdelser. Politikerna kan inte fortsätta att marknadsföra Sverige som ett föregångsland inom djurskydd om de inte säkerställer att lagen verkligen följs.
2. Förbättra välfärden för kor, kalvar och tjurar.
Djur i mjölk- och köttindustrin lider dagligen av systematiska missförhållanden. Korna pressas att producera upp till 50 liter mjölk om dagen, vilket orsakar sjukdomar och kortare livslängd. Kalvar separeras från sina mödrar direkt efter födseln, vilket orsakar stress och bryter deras naturliga band. Tjurarna, som nästintill alltid hålls inomhus hela livet utan tillgång till bete, slaktas efter att ha levt under förhållanden som inte tillgodoser deras behov.
För att förbättra deras liv måste beteskravet bevaras och utökas till att omfatta alla nötkreatur. Lösdriftssystemen behöver utvecklas för ökad rörelsefrihet och bättre viloplatser, och strikta regler för transporter och slakt måste införas för att minimera lidandet.
3. Tillsätt en djurskyddsminister. Djuren har ingen representant i någon maktposition. Deras intressen ställs ständigt mot ekonomiska krafter, och alltför ofta väger pengar tyngre än deras liv och välfärd. Flera länder har redan infört särskilda roller eller ministerposter för djurskyddsfrågor – något Sverige borde ta efter. En djurskyddsminister skulle kunna bryta detta mönster genom att lyfta djurens perspektiv och säkerställa att deras rättigheter inte glöms bort. Det handlar om att gå från ord till handling och göra djurskyddsfrågor till en självklar och prioriterad del av den politiska dagordningen.
Djurskydd är inte bara en moralisk fråga – det är också en fråga som engagerar och mobiliserar. En politik som vågar stå upp för djuren är en politik som kommer att resonera med en bred skara väljare. Inför 2025 och 2026 finns det en möjlighet att verkligen ta ansvar och återupprätta Sveriges ledande position inom djurskydd. Det handlar om att utveckla en politik som inte bara skyddar djuren utan som också får människor att känna att deras engagemang gör skillnad. Det är dags att visa att vi kan prioritera djuren och skapa en politik som engagerar och inspirerar.
Djur har nu äntligen en egen sida i MSB:s broschyr När krisen kommer, som kom ut tidigare i december.
Sänkt skyddsstatus för varg öppnar upp för ökad vargjakt i EU.
