Försvarsminister Pål Jonson (M) meddelar i dag, den 15 augusti, att DCA-avtalet med USA har trätt i kraft. Svenska freds kallar det ”ett haveri gällande medborgarinflytande” och menar att det inte har förankrats i befolkningen.
– I dag när avtalet träder i kraft återstår fortfarande många frågetecken. Inte minst på de 17 orter med militära anläggningar som nu öppnas upp för amerikansk militär. Många svenskar har inte alls kännedom om DCA-avtalet, vilket tyder på ett förhastat förfarande. Processen var länge under sekretess och drevs igenom utan tillräckliga möjligheter till demokratisk förankring, säger Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå i ett uttalande.
Pål Jonson (M) kallar på en pressträff det militära samarbetsavtalet mellan USA och Sverige, Defence Cooperation Agreement, en ”hörnsten för försvaret”.
– DCA-avtalet är viktigt för att Sverige snabbare ska få stöd från USA i händelse av kris eller krig och kommer att bidra till konsolideringen av det säkerhetspolitiska läget i hela norra Europa, säger han på konferensen.
Men fredsorganisationen pekar i pressmeddelandet på en farlig utveckling och att Sverige utmärker sig i Norden genom att inte ha ställt krav gällande kärnvapen. Norges och Danmarks DCA-avtal hänvisar till ländernas kärnvapenpolicies och i Finland finns en nationell lagstiftning som förbjuder kärnvapen på territoriet.
Svenska freds menar att avtalet ger för stora befogenheter till amerikansk militär samt att det saknas analyser om hur det påverkar jämställdheten och de samhällen som ligger vid baserna.
– Just nu lägger regeringen i praktiken alla ägg i samma korg. Natomedlemskap, en enorm militär upprustning och nu det långtgående militära samarbetsavtalet med USA. Fokus, retorik och resurser går till det militära. Den andra korgen, den som borde innehålla fredliga verktyg med avspänning som mål, gapar tom, säger Kerstin Bergeå.
Läs fler artiklar om DCA-avtalet här.