I fredags var det sista dagen att lämna in remissvar på den public service-utredning som presenterades för regeringen i maj. Bland remissvaren varnar public service-företagen för stora neddragningar om förslagen blir verklighet.
– Om detta blir verklighet då kommer det att innebära att vi, ganska tidigt på nästa tillståndsperiod, helt enkelt behöver göra stora neddragningar igen. Det handlar om ungefär 200 tjänster som kommer behöva försvinna, och för vår del kommer det handla väldigt mycket om journalister”, säger Sveriges Radios vd, Cilla Benkö, till Sveriges radio Ekot.
Utredningens förslag är ett steg på vägen för att skapa det nya public service-uppdrag som ska gälla mellan åren 2026 och 2033. Om förslagen förverkligas ser även Svt:s vd Hanna Stjärne en dyster framtid framför sig och liknar det vid en ”ekonomisk rutschkana”.
– Public service-utredningens betänkande är motsägelsefullt. Det går helt enkelt inte ihop. Kommittén konstaterar att public service är viktigare än någonsin. Samtidigt föreslås en ekonomisk rutschkana som kommer gå ut över utbudet, särskilt som SVT får ett utvidgat beredskapsuppdrag. Vi behöver mer oberoende journalistik och fler program för en svensk publik, inte mindre, säger hon i ett pressmeddelande.
Riskerar påverka oberoendet
Även Utbildningsradion, UR, meddelar att medelstilldelningen är otillräcklig och att det kommer innebära svåra prioriteringar som kommer att påverka programverksamheten.
– Det är motsägelsefullt att kommittén å ena sidan pekar ut att företagen inklusive UR behöver lägga mer resurser på beredskaps- och säkerhetsarbete samtidigt som medelstilldelningen som föreslås inte ger de förutsättningar som krävs för detta, säger Kalle Sandhammar, vd på UR, i ett pressmeddelande.
Alla tre public service-bolagen är kritiska till förslaget om att genomföra ett antal nya studier och analyser av public service under nästa tillståndsperiod. Det riskerar att påverka företagens oberoende, menar de.
”Principen om armlängds avstånd är helt central för hur Public Service regleras i Sverige. Riksdagen har beslutat om långa tillståndsperioder för att skydda oberoendet och skapa förutsägbarhet. Inför varje ny tillståndsperiod fattas beslut om uppdraget efter noggranna utredningar som sprids brett och ofta skapar debatt. Uppdraget gäller sedan utan politisk inblandning till nästa period börjar. För att inte bryta denna princip är det avgörande att studierna som föreslås inte ändrar villkoren under perioden 2026–2033. Studierna måste också genomförs förutsättningslöst av självständiga forskningsinstitutioner, för att sedan kunna fungera som ett oberoende faktaunderlag”, skriver Kristian Lindquist, strategichef på SVT, i ett pressmeddelande.
I höst och vinter kommer regeringen att formulera en en lagrådsremiss och en proposition med förslag till riksdagen, som väntas besluta om uppdragets inriktning under hösten 2025. Därefter kommer regeringen formulera det slutliga public service-uppdraget, som ska börja gälla från den 1 januari 2026.
