På måndagen presenterade fredsforskningsinstitutet Sipri nya siffror över vapenhandeln i världen. Enligt dessa nästan fördubblande länderna i Europa sin import av vapen vid en jämförelse mellan perioden 2014–18 och åren 2019–23, med Ukraina som den största importören. Frankrike ökade sin export med 47 procent och är nu den andra största exportören i världen, efter USA och före Ryssland.

– Mer än hälften av de europeiska ländernas vapenimport kommer från USA. Samtidigt står Europa för omkring en tredjedel av den globala vapenexporten varav stora volymer går till länder utanför regionen, vilket speglar Europas starka militärindustriella kapacitet, säger Sipris direktör Dan Smith i ett pressmeddelande.

USA ökade sin vapenexport med 17 procent mellan de analyserade tidsintervallerna, medan den ryska vapenexporten halverades. Den globala volymen av internationella vapenöverföringar minskade något, 3,3 procent mellan 2014-18 och 2019-23.

Export till Turkiet och Israel

Nyligen offentliggjordes också statistiken för den svenska exporten av vapen, där det framgår vilka som köpt eller fått tillstånd att framgent köpa krigsmateriel av Sverige. 2023 uppgick exporten till drygt 18 miljarder kronor och hade ökat med 18 procent jämfört med 2022, med USA och Brasilien som de mest betydande mottagarländerna.

Enligt Svenska freds visar statistiken också på en kraftigt ökad export av krigsmateriel till Israel, med det senaste tillståndet beviljat den 10 oktober 2023. Försvarets materielverk (FMV) har också ingått omfattande avtal med det israeliska vapenföretaget Elbit systems Sweden.

I sin granskning noterade Svenska freds också att ett av mottagarländerna förblev anonymt, ett land som givits två tillstånd att köpa vapen till ett värde av 11,7 miljarder. Det sammanlagda värdet av utförseltillstånd uppgår till 28 miljarder, och den hemliga köparen är med god marginal den enskilt största kunden.

Vill inte röja köpares identitet

Det är Inspektionen för strategiska produkter som beviljar tillstånden och David Åhlén, chef för enheten för krigsmateriel, har till TV4 och Götebors-Posten sagt om mottagarlandet att man ”fick indikationer på att de inte ville identifieras”.

– Det är väldigt ovanligt, säger David Åhlén till Syre och fortsätter:

– Transparensen som omgärdar krigsmateriel och tillståndsgivning är ganska omfattande i Sverige jämfört med andra länder, det är ett viktigt värde och vi måste vara noggranna om vi måste göra avkall på det och låta andra värden gå före. Vi kunde inte publicera uppgiften som vi brukar utan att få önskemålet bekräftat. Vi tog kontakt och de bekräftade att de ville hemlighålla det. Då har vi som myndighet, som äger den här informationen, att göra en bedömning om eventuell sekretess.

ISP drog slutsatsen att det skulle kunna skada Sveriges mellanfolkliga förbindelser med landet ifråga om man ignorerade deras önskemål, och tillämpade därför utrikessekretessen, vilket i det här fallet innebär att mottagaren förblir anonym.

Det myndigheten kunnat avslöja är att det rör sig om ett land i västvärlden som tillhör de 39 länder som regeringen utsett till etablerade samarbetsländer inom det försvars- och säkerhetspolitiska området.

”Anmärkningsvärt”

ISP vill inte heller kommentera om mottagarlandet nämns i andra tillstånd eller om det bara är de två specifika tillstånden som är anonymiserade, skriver TV4.

– Det är klart att det inte är önskvärt att det blir spekulationer men för oss var det ganska tydligt att det var så här vi måste göra, eftersom det fanns ett bekräftat önskemål, säger David Åhlén.

Svenska freds har kritiserat beslutet att inte offentliggöra köparen, och ska enligt MSN ha ett möte med ISP i april.

– I tolv år har jag granskat de här underlagen och jag har aldrig sett att man gjort så här förr. Det är anmärkningsvärt att det sker och att det är en så stor affär, säger Linda Åkerström, Svenska Freds policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor, till TV4.