– Det finns ett omedelbart behov av skydd för de polisanställda som arbetar närmast den organiserade brottsligheten. Därför går regeringen nu vidare med förslag som stärker skyddet för vissa polisanställda, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.

Förslagen innebär att Polismyndigheten ska kunna besluta att en anställd ska få använda en annan uppgift än sitt namn i vissa ärenden. Det skulle kunna handla om att legitimationen bara har ett foto och ett nummer.

Regeringen vill även att sekretess ska vara en grundregel när det kommer till information som skulle kunna röja den anställdes identitet.

Planen är att lagändringarna ska träda i kraft den 30 april 2024. Men regeringen vill att det ska finnas en möjlighet att göra en utvärdering så bestämmelserna tidsbegränsas till att gälla i fem år.

Kan hota rättsäkerheten

Det var i slutet av förra året som Justitiedepartementet gav ut promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda, det spår som nu regeringen går vidare med.

Förslaget har fått stöd från Polisförbundet som menar att det finns ett behov av skydd för poliserna och att anonymiseringen inte är ett problem eftersom uppgifterna fortfarande är spårbara.

Andra remissinstanser har varit kritiska, inte minst sedan en statlig utredning (Statlig utredning om starkare skydd för offentliganställda) har pågått parallellt med promemorian med liknande innehåll, vilket kan verka förvirrande.

Justitiekanslern kommenterade promemorian med att “ett förslag som innebär att offentlig maktutövning mot enskilda ska kunna ske anonymt väcker grundläggande frågor om rättssäkerhet, allmänhetens förtroende för de rättsvårdande myndigheterna samt mediers möjligheter till insyn och kritisk granskning. Dessa frågor har varken belysts eller hanterats på ett tillräckligt sätt i promemorian,” rapporterar Polistidningen.