En god vän har tagit in två julgranar för att åtminstone lysa upp sitt lilla hörn i en mörk värld. En annan bakar som besatt och doften av pepparkakor och lussekatter sprider sig i hennes trappuppgång. Det är som att vi behöver extra mycket jul i år. Krig, folkmord och klimatkatastrofer direktsänds i våra telefoner. Det mesta går åt fel håll och de som har makten att göra något gör det inte.

Jag gick i demonstrationståget till stöd för folket i Gaza tillsammans med min kompis Helen. Det fanns de som tog en paus i sin julhandel, ställde sig längs efter Hamngatan i Stockholm när demonstrationståget passerade, sträckte armarna mot himlen, klappade i takt och visade sitt stöd. Det var något absurt med julbelysning och julhandel i kombination med slagorden vi ropade med i om att stoppa ett pågående folkmord. 

I en slående krönika (DN 25/11) skrev Alex Schulman att årets jul kommer som ”den perfekta utvägen. Det går åt helvete i världen, men låt oss nu fira jul och så får vi titta på det där sen.” Men julen är del av ett annat krig även om det är ett krig vi inte brukar tänka på i de termerna.

Valdemar Möller tar i en ledartext i Syre (6/12) avstamp i en storbrand där 3 000 grisar brann inne och skriver om det helt vardagliga lidandet som döljer sig bakom den inplastade julskinkan. I byggnaden som brandhärjades befann sig 6 000 grisar på 3 000 kvadratmeter. Varje gris hade högst en halv kvadratmeter betongyta att röra sig på. Denna djurhållning är tillåten enligt djurskyddslagen, som även tillåter plågsamma slaktmetoder för grisar.

Medan adventsljusstakar tas fram och ljusslingor hängs upp pågår en ständig och våldsam exploatering av grisar och andra djur. Saskia Stucki, forskare inom internationell humanitär rätt, har jämfört de humanitära lagar som gäller i krig med djurskyddslagar. Första reaktionen är att dessa två lagar inte kan ha någonting gemensamt men Stucki visar i sin forskning hur såväl krigets lagar, som syftar till att minska lidandet för civila och stridande, och djurskyddslagar liknar varandra. Bägge bidrar till att humanisera det inhumana. 

Bägge typerna av lagar reglerar extremt våld. Bägge typerna av våld är organiserat, sanktionerat av lagar och de har ett politiskt eller ekonomiskt syfte. Av jämförelsen drar Stucki slutsatsen att djurskyddslagar kan ses som en typ av krigslagar. 

Djurskyddslagar syftar bara till att skydda djuren när de utsätts för extremt våld, och detta är normaltillståndet. Skillnaden jämfört med humanitär rätt i krig är att krigslagar ses som exceptionella och de är undantaget från de vanliga lagar som gäller i fred. Men i förhållande till djuren finns det inga fredslagar, bara krigslagar. 

Vi ska nu fira jul samtidigt som det pågår ett folkmord i Gaza, krig i Ukraina och det går åt helvete med klimatet. Schulman skriver att vi behöver årets jul som en paus från krig och katastrofer, men krigen kommer att knacka på. Man kan tillägga att de knackar på inte bara på andra sidan julhelgen utan också griljerad mitt på julbordet.