När regeringen kallade till presskonferens i veckan var en av huvudnyheterna en ekonomisk ersättning till kommuner som säger ja till vindkraft. Samtidigt höjs skatten för vissa vindkraftverk som därmed får samma skattesats som för övriga elproducenter.

– Som ni vet tillämpade den s-ledda regeringen också en särskilt nedsatt skatt för vind, och det avviker från den teknikneutrala ansats som den här regeringen arbetar hårt för att skapa, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Nu var det ingen stor förändring, en majoritet av vindkraften betalar redan den högre skattesatsen. Men vad handlar den omhuldade teknikneutraliteten om? Att identifiera ett problem och låta marknaden välja den effektivaste tekniken för att lösa det, berättar Fredrik Hedenus, biträdande professor i fysikalisk resursteori vid Chalmers.

– Det är grundidén, säger han.

”Risken kan ändå vara motiverad”

Hur fruktsam principen varit tvistar de lärde om.

– Du kan lätt se exempel på när staten gått in och sagt att ni ska använda den här tekniken och det har inte blivit bra. Men också det omvända.

Kritiken mot en politik som pekar på en specifik teknik för att lösa ett problem handlar om att man snedvrider marknaden, vilket kan leda till att tekniker som annars skulle ha visat sig ha blivit bättre inte får grogrund. Eller att tekniken man valt inte visar sig fungera – och miljarder kastats i sjön. Men risken kan ändå vara motiverad om det finns goda skäl för det, enligt Fredrik Hedenus. Till exempel om en teknik med god potential tros kunna få ned kostnaderna på sikt.

– I Sverige hade vi inte haft den kärnkraft vi har idag om man inte haft en stor statlig involvering.

Och om vi inte satsat på kärnkraft?

– Om jag ska gissa så är det väl två saker, det ena att vi byggt ut älvarna som vi skyddade. Det andra, att vi använt kol eller gas.

Då är det rimligt att vara teknikneutral

Ett annat exempel när politiken varit teknikspecifik är Tysklands omfattande subventioner på sol och vind.

– Man fick ned kostnaderna så nu är det här konkurrensmässiga tekniker.

Men när de nya teknikerna väl är konkurrenskraftiga bör politiken vara teknikneutral, anser Fredrik Hedenus.

– För att få fram ny teknik på hyllan är det i början rimligt att ge strategiskt stöd, när man sedan ska välja från hyllan, då är det rimligt att vara teknikneutral, säger han.

Svårare med havsbaserad vindkraft

Enligt Energimyndigheten erhåller småskalig vind- och solelproduktion subventioner och skattelättnader
medan storskalig konventionell elproduktion i stället åläggs olika skatter och avgifter. Att regeringen nu vill slopa en nedsatt fastighetsskatt för vindkraftsverk tycker Fredrik Hedenus är rimligt, då ”tekniken redan är mogen”. Tidigare har regeringen också slopat den subvention som innebar att man bjöd kraftbolag på anslutningskabeln för havsbaserad vindkraft, vilket energiminister Ebba Busch nyligen motiverade i SVT med att regeringen prioriterar att ”bygga det svenska elsystemet robust igen” – men att vägen dit går genom teknikneutrala val. Med den havsbaserade vindkraften är det svårare, tycker Fredrik Hedenus.

– Den är inte lika mogen som landbaserad, därför kan det vara motiverat med ett stöd. Men sedan om man ska göra det genom anslutningsavgiften, det vill jag låta vara osagt, säger han.

Kärnkraftssatsning ”uppenbart” inte teknikneutral

Regeringen vill också att staten storsatsar på kärnkraft igen – och vill bland annat ge statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för investeringar i ny kärnkraft. I flera interpellationer har oppositionen krävt svar på hur satsningarna rimmar med regeringens uttalade princip om att teknikneutralitet ska råda. Energi- och näringsminister Ebba Busch har svarat att investeringar i ny kärnkraft i själva verket är en förutsättning för teknikneutralitet.

– Regeringen anser att alla fossilfria energislag bör ges goda förutsättningar. Införandet av kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft är en av flera åtgärder för att uppnå detta, svarade hon Miljöpartisten Linus Lakso i en av interpellationerna.

Men för Fredrik Hedenus råder det ingen tvekan om att satsningen på kärnkraft inte är teknikneutral.

– För mig är det uppenbart, säger han.

”Investera i gasturbiner”

Hedenus beskriver kärnkraften som en i sammanhanget märklig fågel; en gammal teknik där kostnaderna för nybyggnation tvärtom ökat över tid, istället för som med sol och vind minska. Men som teknikspecifik satsning tycker han att det fortfarande går att argumentera för kärnkraft, likt man gjorde på 1950 -60 och 70-talet. Även om kärnkraft redan fått omfattande subventioner vid den senaste utbyggnaden, är situationen i mångt och mycket ny, då förutsättningarna ändrats i grunden. Ändå tror han att en teknikneutral lösning vore att föredra, då det finns många andra tekniker som skulle kunna visa sig vara både bättre och billigare för att lösa de problem regeringen nu vill få fixat med kärnkraft, så som att göra ”elsystemet mer robust”, menar Fredrik Hedenus.

–  Investera i gasturbiner där man kan använda biogas, bygg ut kapaciteten i vattenkraftsdammarna så att man kan ta ut mer el under korta perioder, allt är inte batterier eller vätgas – det finns beprövad teknik som kan lösa det. Det är ju också så att du använder turbinerna under ganska få timmar på ett år.