Nyligen föreslog regeringens utredare att beteskravet för kor ska tas bort, med hänvisning till att det skulle saknas vetenskapliga studier, och att det inte skulle gå att veta säkert hur kornas välfärd påverkas av att vara inomhus hela tiden. 

Det här värjer sig nu 21 forskare emot. I en debattartikel i Svenska dagbladet skriver de att det tvärtom finns massor av forskning på området, men att utredaren bortser från den, till synes för att gå näringslivets ärende i stället. 

”Som svenska medborgare måste vi kunna förlita oss på att resultatet som presenteras [i offentliga utredningar] är baserat på forskning snarare än näringens önskelista”, skriver de.

Risk för dålig djurvälfärd

Bland annat tar de upp att utredaren hänvisar till en EFSA-rapport, men att hon inte nämner att det i samma rapport står att en riskfaktor för dålig djurvälfärd är ”mindre än två månaders betestillgång per år” .

De reagerar också på att utredaren enbart fokuserar på hur bete påverkar kornas hälsa, men bortser från att begreppet ”djurvälfärd” också omfattar djurets möjlighet att utföra naturliga beteenden och individens känslo­tillstånd. 

”Forskning visar till exempel att kor på bete rör sig mer än i lösdrift, och har betydligt bättre möjligheter att obehindrat lägga sig, resa sig och sträcka ut sig vid vila, samt att utföra normala sociala beteenden,” skriver forskarna.

Utredaren påstår också att kornas behov kan tillgodoses lika bra i lösdriftsstallar, alltså när korna får gå runt relativt fritt inomhus.

”Men detta påstående är alltså inte vetenskapligt förankrat, inte ens avseende ’moderna’ lösdrifter. Även i dessa är liggbåsen mindre och hårdare, golven halare, och den totala ytan mindre och trängre än på bete, vilket begränsar kornas rörelser och möjlighet till normala sociala interaktioner.”

”Vetenskapen som gisslan”

Forskarna konstaterar också att det är ”högst anmärkningsvärt” att fyra av experterna som har fått lämna särskilda yttranden understryker bristen på vetenskapliga slutsatser. Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet är en av forskarna som har skrivit under debattartikeln. Han kommenterar till Tidningen Djurskyddet:

– Allt är mycket märkligt och det är anmärkningsvärt att till och med Jordbruksverkets djurskyddschef har lämnat in en skriftlig avvikande mening där hon slår fast att utredningens förslag inte rimmar med forskningsläget.

Per Jensen tycker också det är märkligt att forskaren som enligt utredare Elisabeth Nilsson har gått igenom hundratals artiklar inte kan framträda med sitt namn.

Forskarna avslutar debattartikeln i Svd:

”Om regeringen avser att ta bort beteskravet kan den väl ändå rakryggat medge att den väljer att sänka djurskyddet i tro om att det kommer gynna lantbruks­näringen. Ta inte vetenskapen som gisslan genom att hävda att utredarens förslag inte skulle försämra svenskt djurskydd.”

Alla forskarna utom två är från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Syre har sökt utredaren Elisabeth Nilsson, samt Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister, vars pressekreterare svarar att utredningen bereds i regeringskansliet.