Forskare har nu undersökt hur landbaserad vindkraft påverkar renar. På DN debatt skriver Anna Skarin, Per Sandström och Mirja Lindberget om ”en intressekonflikt mellan samernas lagstadgade rätt till betesmarken och exploatering av marken för nyindustrialiseringen av norra Sverige”, ett dilemma som de menar inte går att blunda för.
Vindkraft är ett snabbt växande energislag i Sverige och forskarna skriver att det blir en konflikt då vindkraftverk planeras att ta stora arealer av höglänta områden med bra vindförhållanden i anspråk – marker som ofta används för renbeten.
I dag bedrivs renskötsel på ungefär halva Sveriges yta och renarna flyttar mellan olika betesmarker beroende av säsong, enligt forskarna. Renskötselrätten är en upparbetad rätt som tillkommer det samiska folket genom ett långvarigt bruk av markerna.
Betesro är viktigt för renar. Om de störs kan det påverka deras möjlighet att bygga upp och underhålla energiförråden påverkas.
”Sammanfattningsvis visar forskningen både att renarna undviker vindkraftsområden och att deras betesro försämras i närheten av vindkraft. Det tvingar dem att använda sämre områden eller trängas ihop på resterande bra betesmark. Riksdagens miljömål om en hundraprocentigt fossilfri energiproduktion år 2040 ger en tydlig signal om ett fortsatt högt exploateringstryck från såväl vindkraft som gruvindustri och skogsbruk. Om detta får fortgå utan att vindkraft planeras och byggs på ett hållbart sätt för renskötseln kommer detta att innebära ytterligare minskade betesarealer, minskad flexibilitet, ökat behov av utfodring, fler påkörda renar och merarbete för renskötarna”, skriver de tre forskarna.
En risk som forskarna pekar på är att bristen på betesmark kan tvinga renskötare att sluta med sin verksamhet, vilket kan hindra att kunskapen om renen, naturen och språket förs vidare till nästa generation.
