FN:s särskilda rapportör för mäns våld mot kvinnor uppger att den svenska sexköpslagen är det bästa sättet att motverka prostitution, skriver Sveriges kvinnoorganisationer i ett pressmeddelande. Men sexköp behöver göras till ett artbrott för att lagen ska bli verkningsfull.
Reem Alsalem, FN:s särskilda rapportör om mäns våld mot kvinnor, presenterade inför FN:s råd för mänskliga rättigheters 56:e session en kartläggning om prostitution som enligt rapporten bör ses som en global form av våld mot kvinnor, uppger paraplyorganisationen Sveriges kvinnoorganisationer. Stater bör, enligt rapporten, införa lagstiftningsmodeller som kriminaliserar sexköp och säkerställa ett bättre stöd till kvinnor i prostitution.
– Den svenska sexköpslagen är ett föredöme i världen. Men den svenska kvinnorörelsen ser samtidigt att det behöver göras mer för att komma åt torskarna och hjälpa de utsatta kvinnorna. I verkligheten råder i princip straffrihet i Sverige. Noll fallande domar för människohandel kom under förra året och ingen sexköpare har dömts till fängelse trots att detta var intentionen med straffskärpningen som kom 2022. Det är tydligt att sexköp behöver göras till ett artbrott, säger Malpuri Groth, operativ chef för Sveriges kvinnoorganisationer, i pressmeddelandet.
Att göra sexköp till ett artbrott, på grund av kopplingen till människohandel, har tidigare föreslagits av Anna Skarhed, tidigare justitiekansler, och representanter från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, rapporterade tidningen Dagens juridik 2019.
Artbrott
Artbrott karaktäriseras av att de är svåra såväl att förebygga och upptäcka som utreda, har blivit mer utbredda eller allvarliga på senare tid, riktar sig mot enskilda personers integritet eller mot rättsväsendet.
Artbrott är till exempel våld mot tjänsteman, narkotikabrott och övergrepp i rättssak.
Wikipedia