Ett problem som hindrat en utbyggnad av svenska vindkraftsparker till havs är hur tillståndsprocesserna går till. Idag kan projektörer ansöka om tillstånd på områden som de själva anser lämpliga, bara för att långt senare i processen få ett nej, till exempel av Försvarsmakten, som många gånger pekar på säkerhetsskäl. Även kommuner kan säga nej om projektet ligger på kommunindelat vatten inom territorialgränsen.

För att göra tillståndsprocessen mer förutsägbar och effektiv tillsatte regeringen förra året en utredning som ska se över hur den kan förändras. Idag presenterades utredningens slutsatser för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

System med auktioner

Utredningen föreslår ett helt nytt system som ska baseras på att regeringen anvisar områden som de anser lämpliga för vindkraft, efter att det gjorts avvägningar om olika intressekonflikter (såsom miljöhänsyn, försvarsaspekter och kommunernas åsikter). Vem som sedan får tillstånd att bygga på området kommer att avgöras genom en auktion. Systemet föreslås alltså likna det som de flesta av våra grannländer redan använder.

Förslaget innebär därmed att man tar ett nationellt helhetsgrepp där många olika faktorer vägs samman. Det innebär också att det kommunala vetot i dessa vattenområden skulle försvinna.

Den särskilda särskilda utredaren Magnus Hermansson säger under en presskonferens på fredagen att de projekt som redan är inne i tillståndsprocessen, och de som kommer att komma in fram till och med den 1 juli 2026, kommer att beredas enligt de befintliga reglerna, med några mindre regelförändringar. Detta då det tar tid att få ett nytt system på plats.

– Vindkraftsparker kommer med hjälp av det systemet att byggas först under andra halvan av 2030-talet, säger Magnus Hermansson, och tillägger:

– För utbyggnad av den havsbaserade vindkraften dessförinnan så är det befintliga projekt som behöver förverkligas.

Dålig lönsamhet med dagens villkor

Samtidigt har utredningen låtit ett konsultbolag göra en översikt av de kommersiella förutsättningarna för havsbaserad vindkraft i Sverige idag. Och resultatet är att det i princip saknas områden som kan exploateras på marknadsvillkor. Det beräknas helt enkelt kosta mer än det beräknas ge i intäkter.

– Naturligtvis kan det vara så att den missbedömer förutsättningarna när det gäller enskilda områden. Men på ett övergripande plan så ser vi att analysen stöds av ett flertal omständigheter, inte minst det faktum att av att inga tillståndsgivna vindkraftsparker har byggts i Sverige på ett antal år, säger Magnus Hermansson.

Utredningen har också gjort en omvärldsanalys, som visar på att mindre än en procent av de vindkraftsparker som byggt i vårt närområde de senaste tio åren har skett på marknadens villkor. Resten har genomförts antingen med statlig prissäkring eller andra åtgärder från staten.

Men Romina Pourmokhtari ville inte svara på frågor om regeringen tänker åtgärda den problematiken med någon form av prissäkring eller annan form av stöd, såsom föreslagits kring kärnkraften. Hon hänvisade till att ansvaret är fördelat på flera olika ministrar och att dagens presskonferens enbart handlar om tillståndsprocesserna.

Otillräckligt för pågående projekt

Från vindkraftsbranschens håll ser man inte att utredningens förslag är tillräckliga, åtminstone inte i det korta perspektivet.

– Utredningen säkrar inte de resurser som redan lagts ner i de befintliga vindkraftsprojekten. Det är mycket resurser som lagts ner. Men som det ser ut nu verkar inte utredningen ge de  förutsättningar som behövs för att ta tillvara på de nedlagda resurserna, säger Per Olofsson, ordförande för Svensk vindkraft, till Syre. 

I en debattartikel i Dagens industri skriver han tillsammans med Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi och Åsa Pettersson, vd för Energiföretagen, att regeringen bör jobba för att ta bort onödiga hinder så att vindkraften kan leverera den el som industri och hushåll lär behöva framöver. 

Det kan till exempel ske ”genom att genomföra redan utredda förslag för en mer rättssäker tillståndsprocess kopplat till det kommunala vetot. Sådana lagändringar skulle skapa önskvärd tydlighet för både kommuner och bransch”, skriver de. 

De konstaterar att det också måste finnas marknadsmässiga förutsättningar för en utbyggnad. 

”Den utbyggnad av kraftsystemet vi står inför saknar motstycke i modern tid. Det är då rimligt att staten är med och delar på ansvaret för att realisera utbyggnaden av ny storskalig elproduktion eller lagring, som behövs för att uppnå klimatmålen – alla fossilfria kraftslag kommer behövas för att klara omställningen”.

Texten har uppdaterats.