– Vi tycker att det är väldigt positivt att man anser att staten har en tydlig roll vid finansiering av ny kärnkraft, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall, till Sveriges radio Ekot. 

Utredningen som presenterades igår föreslår bland annat att staten ska stå för 75 procent av lånekostnaden vid ett nybygge av reaktorer. Det finns också med ett så kallat prissäkringsavtal, där ett förutbestämt elpris sätts upp. Utredningen föreslår 80 öre. Ligger elpriserna under detta får staten, och i förlängningen elkonsumenterna, betala mellanskillnaden. Ligger priserna över så får kärnkraftsbolaget istället betala in överskottet till staten.

Vilka siffror som är rimliga att sätta i ett prissäkringsavtal är för tidigt att säga, uppger både Vattenfall och Fortum till Ekot. 

– Vi kommer behöva ta det här vidare i vår förstudie och analysera det här, säger Jesper Marklund, chef för ny kärnkraft på Fortum.

Stabil spelplan viktig

Även Branschorganisationen Energiföretagen välkomnar regeringens initiativ till utredningen.

– Vi står inför en omfattande elektrifiering om vi ska lyckas fasa ut användningen av fossila bränslen och motverka klimatförändringarna. Behovet motsvarar en fördubbling av nuvarande elproduktion, där vi ser att ny kärnkraft är av stor betydelse. Det finns dock ingen aktör, som på dagens marknad ensam kan investera i de största projekten och det är därför välkommet att regeringen utreder hur den finansiella risken kan delas mellan stat och näringsliv så att vi så snabbt som möjligt kan få ny planerbar elproduktion på plats, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen Sverige, i ett pressmeddelande.

Energiföretagen poängterar också vikten av att politiska beslut håller över tid och att ”spelplanen” inte förändras. 

– Vi behöver något liknande klimatlagen, fast för elektrifieringen, som binder upp framtida regeringar kring åtgärder för att nå ett gemensamt samhällsmål, fortsätter Åsa Pettersson.

Samtidigt vill Energiföretagen också se att staten tar ett brett ansvar för utbyggnaden av energisystemet som helhet, inte minst för att möta den elektrifierande industrins behov på kortare sikt.

– Vi behöver underlätta för ny kärnkraft, men samtidigt bygga ut annan elproduktion på kortare sikt där staten också behöver ta ett ökat ansvar för planering och utbyggnad, säger Åsa Pettersson.

”Märklig fixering”

Från miljörörelsen är det istället hårdare ord.

– Den borgerliga regeringen vill alltså införa en ny skatt som alla elkonsumenter tvingas betala för att kunna realisera sin märkliga fixering vid att bygga ny kärnkraft. Det saknar logik att subventionera fram en belagt dyrare energikälla, speciellt när den kommer med större risker för liv och hälsa, och tar längre tid att bygga än andra kraftslag. Det är fullt möjligt att bygga ett hållbart, modernt och 100 procent förnybart elsystem. Denna nya atomskatt borde därför omgående slutförvaras i Rosenbads bergrum för dåliga idéer, säger Rolf Lindahl, talesperson för energi- och finansfrågor på Greenpeace, i ett pressmeddelande.

Skulle regeringen gå vidare med utredningens förslag skulle det innebära ett historiskt avsteg från den tvärpolitiska samsyn som länge funnits i Sverige om att ny kärnkraft inte ska subventioneras, fortsätter han.

– Vind- och solenergi är redan mycket billigare och snabbare att bygga än kärnkraft, dessa kan byggas utan subventioner och här finns redan en investeringsvilja.

Precis som Björn Sandén, professor i miljösystemanalys på Chalmers, påpekade för Syre under måndagen så kan en liknande satsning, med de kostnader som det skulle innebära, tränga undan andra viktiga investeringar.

– Den föreslagna modellen betyder att staten tar en stor kostnad för att underlätta specifikt för kärnkraft vilket oundvikligen kommer att tränga ut investeringar i förnybar elproduktion som annars skulle ha gjorts. Eftersom kärnkraftsprojekt lider av kroniska kostnadsökningar är det stor risk att detta blir ett finansiellt slukhål för skattebetalarna och elkonsumenterna, tillägger Rolf Lindahl. 

Otydligt var S står

När det gäller hur andra politiska partier ställer sig till utredningens förslag, så finns det en viss tvekan.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson sade när hon valdes till partiledare 2021 att elektrifieringen behövde gå snabbare: ”Men inte med ny kärnkraft. För den är för dyr. Någon som är sugen på högre elpriser?” Sedan dess har partiet öppnat för att ny kärnkraft kan komma att behövas, om den är lönsam.

Socialdemokraternas energipolitiska talesperson Fredrik Olovsson lämnar frågan obesvarad i en intervju med ETC under måndagen. 

– Man måste kunna prata om allt om man ska komma överens brett. Men ny kärnkraft är bara en del av energipolitiken, vill man få billig el på plats snabbt är det andra saker som behövs, säger han till tidningen.

Samtidigt är han överlag negativ till de förväntade kostnaderna, och säger till DN:

– Det här ser ut att bli väldigt, väldigt dyrt helt enkelt. Det känns som att regeringen har tappat kontrollen. Man gick in i det här och sa att det skulle gå fort och vara billigt. Nu kommer man tillbaka med ett besked om att det tar lång tid och att det blir dyrt.