Hälften av internetanvändarna i Sverige har de senaste fem åren inte återvunnit någon avlagd digital enhet visar rapporten Svenskarna och internet. 4 av 10 saknar information om hur de ska återvinnas och nu lanserar Internetstiftelsen en kunskapssatsning om internets klimatpåverkan.
Kunskapen om hur det går till att återvinna digitala enheter på ett miljövänligt sätt är låg i Sverige. Det visar siffror från Internetstiftelsens årliga rapport, Svenskarna och internet 2023, enligt ett pressmeddelande. Mer än hälften återvinner inte avlagda digitala enheter med motivet att ha dem som reserv eller att det finns oro för att information på maskinerna ska hamna i orätta händer.
– Det finns saker man kan göra för att minska sitt miljö- och klimatavtryck. Det som har mest effekt är att köpa färre prylar, behålla dem länge och se till att återvinna dem på ett korrekt sätt, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, i pressmeddelandet.
Internetstiftelsens kunskapssatsning ska bland annat innefatta grundläggande information om hur digitaliseringen påverkar jordens naturresurser, kunskap om vilka effekter e-handel och nya konsumtionsbeteenden har på miljön samt insikter om hur digitala tjänster kan hjälpa oss att minska energianvändningen.
På organisationens webbplats kan du läsa: Så påverkar din internetanvändning miljö och klimat.
”När det gäller våra aktiviteter på nätet är det framför allt strömmande video och videomöten som har störst klimatpåverkan. Forskare på amerikanska universitet visar till exempel att en timmes videokonferens kan släppa ut upp till 1 000 gram koldioxid”, enligt Internetstiftelsen.
– Allt vi gör på nätet påverkar miljö och klimat. I den här kunskapssatsningen har vi pratat med experter för att höja medvetenheten om digitaliseringens avtryck i stort, men också lyfta det man kan göra själv för att minska sitt avtryck, säger Björn Appelgren.
