Efter att regeringen i veckan meddelade att man kommer att ge kommuner som säger ja (och har sagt ja) till ny vindkraft ett ekonomiskt stöd så hörs nöjda röster från vindkraftsbranschen. 

– Det är viktigt för att öka Sveriges elproduktion i det korta perspektivet för att möta industrins ökade efterfrågan på el, sa Daniel Badman, vd för Svensk vindenergi, i ett pressmeddelande. 

Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på branschorganisationen Svensk vindenergi, tror att de 340 miljoner kronor som nu ska betalas ut under nästa år kommer att räcka långt för att vända den trenden man sett att allt fler kommuner säger nej.

– Vi tror det. Det här är en fråga vi och andra drivit i tio års tid. Det är inte alla Sveriges kommuner som det handlar om. Det är 175 kommuner som har vindkraft idag. 25 av dem har riktigt mycket vindkraft. Om man skulle titta på den installerade effekten så har de 25 kommunerna med mest vindkraft tillsammans 63 procent av den totala installerade vindkraftseffekten, säger Hallberg.

Folkligt stöd

Med andra ord kommer några kommuner att få ett ganska rejält tillskott i kassan. Om det kan göra att de kommunerna blir mer benägna att säga ja till mer vindkraft är svårt att sia om, men det finns trots allt ett stort folkligt stöd för vindkraft runtom i Sverige, menar Tomas Hallberg. 

– Vi ser det i den årliga SOM-undersökningen som Göteborgs universitet gör. De som vill se att det byggs mer vindkraft eller att det hålls på dagens nivå är tillsammans 80 procent av befolkningen. 

Däremot skapas det ofta en opinion när det kommer till lokala projekt. 

– När det blir en lokal opinionsyttring, då är förstås politikerna känsliga för det, det ska de ju vara. De kanske ser att nu är det 20 som mejlat och 10 som ringt och det sker inte i någon annan fråga. Och därför säger de nej. Att det finns en peng att få, vilket är betydligt mer än noll, gör att de kan säga att ”ja, men det här är bra för oss”. Det ger kommunen pengar. 

Han betonar att det är långt ifrån alla vindkraftsparker som blir av efter att en kommun sagt ja. Nästa steg i processen är att länsstyrelserna gör en miljöprövning, och där blir det i 50 procent av fallen nej. 

– Det är viktigt att komma ihåg att kommunen ger inget tillstånd. Det är länsstyrelsen som sköter miljöprövningen och tar beslut om miljötillstånd. 

Vill se tidigare beslut

I själva verket är det så kallade kommunala vetot ett nej som kan komma lite när som i ansökningsprocessen. Därför påpekar Svensk vindenergi i sitt pressmeddelande att man förutom att vara glad över det stöd till kommunerna och det stöd till närboende som också utlovats av regeringen, också hoppas på en annan viktig del i en kommande proposition: ett ”förslag som gör formerna för kommunal tillstyrkan förutsebara och rättssäkra”.

– Vi vill se en tidig tillstyrkan. Det vill säga, kommunerna ska fortsatt säga ja eller nej. Men det ska ske tidigare än idag. Om de säger nej så, ja, det är tråkigt. Men projektören har iallafall sluppit att lägga 3-4 år och 10-15 miljoner på inventeringar, utredningar och allt som ska till. 

Han berättar om ett extremt exempel på detta som utspelade sig förra sommaren, där en kommun som först sagt ja till en vindkraftpark, vid två olika tillfällen, ändrade sig efter att ärendet överklagats av den lokala ornitologiska föreningen till mark- och miljödomstolen. Då dömdes det till fördel för vindkraftsutvecklaren, och det hela överklagades igen till mark- och miljööverdomstolen.

– Vid den tidpunkten ändrade sig kommunen och sa nej. Och domstolen konstaterade att de kan göra det. Då hade detta projekt varit igång i elva år, säger Tomas Hallberg, och fortsätter: 

– Om man arbetar med att försöka motverka klimathotet och få fram mer el och elektrifiera samhället så har man inte tid med elva års trassel och sedan få ett nej. Om man inför en tidig tillstyrkan, ja, då kanske fler kommuner säger nej. Men gör de det tidigt så sparar man en hel del resurser i samhället.